Lösen och Återställelse

Jesus1DownCrossF.jpg (6870 bytes)

 

Nionde Kapitlet.

 

Lösen Och Återställelse.

 

– Återställelse garanterad genom en lösen. 
– Icke evigtvarande lif utan pröfning därfor är oss
   tillförsäkrad genom en lösen. 
– Villkoren vid och fördelarna af pröfningen. 
– Kristi offer nödvändigt. 
– Huru släktet kunde blifva och blef återlöst 
   genom ens död. 
– Tro och gärningar fortfarande nödvändiga. 
– Den uppsåtliga syndens lön är viss. 
– Kommer det att finas utrymme på jorden för 
   de återuppväckta millionerna? 
– Återställelse gentemot evolution.

 

Restitution –
the logical result
of the ransom.
Jesus11Death.jpg (10555 bytes)
     AF GRUNDDRAGEN af Guds uppenbarade plan, så långt den hittills blifvit tecknad, är tydligt, att hans afsikt beträffande människosläktet är en restitution eller återställelse till den fullkomlighet och härlighet, som förlorades i Eden.  Det starkaste och mest bindande beviset härför inses mycket klart, då återlösningens utsträckning och natur fullt fattas.  

    Den af apostlarna och profeterna förutsagda återställelsen måste följa på återlösningen såsom en rättvis och logisk konsekvens.  Enligt Guds anordning vid beredandet af en återlösning måste hela människosläktet, så vida det ej uppsåtligt står emot den store befriarens frälsareförmåga, befrias från det ursprungliga straffet: “förgängelsens träldom”, döden, eljes gäller icke återlösningen för alla.

Christ gave himself
a ransom for all –
so that he
might bless all.

 

wpe1E7.jpg (16290 bytes)

     Pauli resonemang rörande ämnet är mycket klart och otvetydigt.  Han säger (Rom. 14: 9): »Ty fördenskull har Kristus både dött och åter blifvit lefvande och uppstått, att han skall vara en Herre (härskare, styresman) öfver bade döda och lefvande.»  

    Det vill säga: ändamålet med vår Herres död och uppståndelse var icke blott och bart, att han skulle välisgna och härska öfver och återställa dem af mänskligheten, som lefva, utan att han skulle hafva myndighet eller full makt öfver, de döda såväl som de lefvande och sålunda till försäkra den ene lika mycket som den andre förmånerna [page 158] af sin återlösning*. 

   *Under det vi fortfarande vidhalla sanningen af den här gjorda framställningen, att Jesu död insatte honom till Herre, mästare eller styresman öfver hela den mänskliga familjen, se vi nu en ännu vidare mening i apostelns ord, nämligen att hela människofamiljen var inbegripen i uttrycket »de döda».  
    Från Guds ståndpunkt behandlas hela släktet, stående under dödsdomen, som om det redan vore dödt.  (Matt. 8: 22.)  Därför borde uttrycket “de lefvande” tillämpas på några utom människofamiljen, hvilkas lif icke blifvit förverkade – änglarna. 

     Han »gaf sig själf till en lösen (ett motsvarande pris) för alla», på det han måtte välsigna alla och gifva hvarje människa en individuell pröfning för lif.  Att påstå, det han erlade »en lösen för alla», och likval påstå, att endast en handfull af de återlösta någonsin skola få något godt däraf, är orimligt, ty det skulle innebära, antigen att Gud antog återlösningspriset och sedan orättvist vägrade att förläna de återlösta befrielse, eller ock att Herren, sedan han återlöst alla, antigen var oförmögen eller ovillig att utföra sin ursprungliga, kärleksrika afsikt. 

     Det oföränderliga i de gudomliga planerna, ej mindre än det fullkomliga i den gudomliga rättvisan och kärleken, tillbakavisar och motsäger en sådan tanke och gifver oss den försäkran, att den ursprungliga och kärleksrika planen, för hvilken »lösen för alla» låg till grund, kommer att till fullo utföras å Guds “rätta tid” och medföra välsignelser af återställelse från den adamitiska fördömelsen och en möjlighet att återvända till Guds söners fri- och rättigheter, sådana de åtnjötos före synden och förbannelsen.

The ransom guarantees
every man
an opportunity
for life.

 

Grave16.jpg (5320 bytes)

 

Prior experience
with evil will be
a great advantage during the new trial.

     Om man klart ser de faktiska förmånerna och resultaten af återlösningen, så måste hvarje invändning mot dess universella tillämpning försvinna.  Den »lösen för alla», som erlades af »manniskan Kristus Jesus», gifver åt ingen människa evigt lif eller välsignelse; men den garanterar hvarje mäniska ett annat tillfälle till eller pröfning för evigt lif.  Släktets första pröfning, [page 159] som ledde till förlusten af de ursprungligen förlänta välsignelserna, har verkligen blifvit en välsignelse på grund af den återlösning, som Gud beredt. 

     Men den omständigheten, att människorna äro återlösta från det första straffet, utgör ingen borgen för att de möjligen icke, då de hvar för sig pröfvas för evigtvarande lif, komma att underlåta att bevisa lydnad, utan hvilken ingen skall tillstädjas att lefva evinnerligen. 

     Till följd af sin närvarande erfarenhet af synden och dess bittra straff kommer människan att vara till fullo varskodd, och då såsom ett resultat af återlösningen en ny, individuell pröfning beviljas henne under dens öga och kontroll, som så älskade henne, att han gaf sitt lif för henne, och som icke ville, att någon skulle förgås, utan att alla skulle vända sig till Gud och lefva, kunna vi vara säkra på att endast de uppsåtligt olydiga komma att erhålla det med den andra pröfningen förenade straffet.  Detta straff kommer att blifva den andra döden, från hvilken det ej kommer att gifvas någon återlösning, någon frigöresle, emedan intet skäl skulle finnas för ännu en återlösning eller en ytterligare pröfning. 

     Alla skola fullt hafva sett och smakat både det goda och onda, alla skola hafva bevittnat och erfarit Guds godhet och kärlek, alla skola hafva haft en full, opartisk, individuell pröfning för lif under högst gynnsamma omständigheter.  Mer skulle ej kunna begäras, och mer kommer ej att beviljas.  Denna pröfning kommer att för evigt afgöra, hvilka som skulle vara rättfärdiga och heliga under ett tusen pröfningar, och den kommer också att afgöra, hvilka som skulle vara fortfarande orätfärdiga, oheliga och orena under ett tusen pröfningar.

TIPermissionEvilF.jpg (4316 bytes)

The Adamic trial -
"As in Adam
all die,
so in Christ shall
all be made alive."
I Corinthians 15:22

     Det tjänade till intet att bevilja ännu en pröfning för lif under alldeles samma omständigheter; men ehuru de pröfvades omständigheter komma att blifva olika, nämligen mera gynnsamma, komma villkoren [page 160] eller betingelserna vid deras enskilda (individuella) pröfning för lif att blifva desamma som vid den adamitiska pröfningen. 

     Guds lag blifver densamma – den undergår ingen förändring.  Den kommer fortfarande att säga: »Den själ, som syndar, hon skall dö», och människans tillstånd kommer icke att blifva mera gynnsamt, hvad omgifningarna beträffar, än villkoren och omgivningarna i Eden; men den stora skillnaden kommer att blifva ökad kunskap. 

     Erfarenheten af det onda, ställd gentemot den erfarenhet af det goda, som hvar och en kommer att vinna under den tillkommande ålderns pröfning, blir den fördel, på grund hvaraf resultaten af den andra pröfningen skola så vidt skilja sig från resultaten af den första, och för hvars skull den gudomliga visdomen och kärleken beredde »lösen för alla» och därigenom garanterade alla välsignelsen af en ny pröfning.  Ingen gynnsammare pröfining, ingen gynnsammare lag, inga gynnsammare villkor eller omständigheter låta på något sätt tänka sig såsom skäl för ännu en återlösning eller en ytterligare pröfning för någon bortom tusenårsåldern.

The ransom
releases the sinner
from the first
condemnation.
     Den gifna återlösningen ursäktar icke synden hos någon: den ämnar icke räkna syndare som helgon och på så sätt införa dem i evigtvarande sällhet.  Den blott och bart löser syndaren från den första fördömelsen och dess resultat, både direkta och indirekta, och låter honom åter undergå pröfning för lif, en pröfning, vid hvilken hans egen uppsåtliga lydnad eller uppsåtliga olydnad kommer att afgöra, huruvida han skall hafva evigt lif eller icke.
The fall has not injured all
of Adam’s children alike.

CainAbel2.jpg (3641 bytes)

     Ej heller bör man antaga, såsom så mangå synas böjda för att göra, att alla de, som lefva i ett tillstånd af civilisation och se eller äga en bibel, sålunda hafva fullt tillfälle eller pröfning för evigt lif.  Man måste ihågkomma, att syndafallet icke skadat alla Adams barn lika. 

     Somliga hafva kommit till världen så svaga och fördärfvade, att de lätt förblindas af denna världens [page 161] Gud, Satan, och fångas af den snärjande och omgifvande synden, och alla äro mer eller mindre under detta inflytande, så att, till och med då de vilja göra det goda, är det onda för handen och förhärskande på grund af omgifningar o. s. v., och det goda, som de vilja göra, är nästan omöjligt, under det det onda, som de icke vilja göra, är nästan oundvikligt.  

Very few enjoy
the benefits of the ransom now,
but eventually
all will.

 

Bible29B&B.jpg (2486 bytes)

 

Bible28JulieUp.jpg (3185 bytes)

 

     Ringa i sanning ät antalet af dem, som i närvarande tid verkligen och genom erfarenhet lära känna den frihet, hvarmed Kristus gör dem fria, som mottaga hans återlösning och öfverlämna sig åt hans kontroll för framtida ledning.  Likväl är det endast dessa få, församlingen, hvilka blifvit utkallade och pröfvade på förhand för det särskilda ändamålet att samverka med Gud i att välsigna världen – att nu bära vittne och sedan styra, välsigna och döma världen under dess pröfningsålder – som änu i någon mån åtnjuta fördelarna af återlösningen eller nu befinna sig under pröfning för evigt lif. 

     Dessa få hafva sig tillräknade (och de motaga genom tron) alla de återställelsens välsignelser, hvilka skola blifva världen beskärda under den kommande åldern.  Dessa, ehuru icke fullkomliga, icke i verkligheten återställda till Adams tillstånd, behandlas på ett sådant sätt, att skillnaden godtgöres. 

     Genom tron på Kristus räknas de fullkomliga, och äro följaktligen återställda till fullkomlighet och till gudomlig ynnest, som om de icke längre vore syndare.  Deras ofullkomlighet och oundvikliga svagheter, som motvägas af återlösningen, tillräknas dem icke utan betäckas genom Återlösarens fullkomlighet.  Följaktligen är församligens pröfning på grund af hennes räknade ställning i Kristus lika opartisk som den, hvilken världen kommer att få i sin pröfningstid. 

     All världen kommer att bringas till full kunskap om sanningen, och allt eftersom hvar och en antager dess bestämmelser och villkor, kommer han ej längre att behandlas som [page 162] syndare utan som son, för hvilken återställelsens alla välsignelser äro ämnade.

The trials
of the Church
and of the world are different.

 


Arena.jpg (3015 bytes)

     En skillnad mellan världens erfarenheter under hennes pröfning och församlingens erfarenheter under hennes pröfning kommer att blifva, att de lydiga af världen genast få begynna mottaga återställelsens välsignelser genom ett gradvist aflägsnande af deras svagheter, intellektuella och fysiska, under det att evangelii församling, helgad till Herrens tjänst ända till döden, nedstiger i döden och erhåller sin fullkomlighet ögonblickligt vid den första uppståndelsen. 

     En annan skillnad mellan de två pröfningarna består i de gynnsammare omständigheterna i nästa ålder, jämförd med denna, i det att då samhälle, regering o. s. v. komma att blifva gynnsamma för rättfärdighet, belönande tro och lydnad och straffande synd, under det att nu, då världens furste härskar, församlingens pröfning sker under omständigheter, som äro ogynnsamma för rättfärdighet, tro o. s. v.  Men detta, hafva vi sett, kommer att godtgöras genom belöningen af härligheten och äran af den gudomliga naturen, som erbjudes församlingen jämte gåfvan af evigt lif.

Extinction of life
is the penalty
of sin.

Doctor.jpg (3395 bytes)

 

Grave6AngelF.jpg (6021 bytes)

     Adams död var viss, ehuru den uppnåddes först efter nio hundrea trettio års döende.  Enär han själf var döende, blefvo alla hans barn födda i samma döende tillstånd och utan rätt till lif, och i likhet med sina föräldrar dö de alla efter längre eller kortare dröjsmål.  Man bör emellertid ihågkomma, att det icke är smärtan eller lidandet i döendet utan döden – lifvets utsläckande – i hvilken döendet kulminerar, som är syndens straff.  Lidandet är endast en åtföljande tillfällig omständighet, och straffet träffar många med blott föga eller intet lidande. 

     Man bör vidare ihågkomma, att då Adam förverkade lifvet, förverkade han det för alltid, och att ingen af hans efterkommande någonsin varit i stånd att försona hans skuld eller återvinna det förlorade arfvet.  Hela släktet är antigen dödt eller döende. [page 163]  Och om de icke kunde försona sin skuld före döden, kunde de förvisso ej göra det som döda – då de icke ägde tillvaro. 

     Syndens straff var icke helt enkelt att dö med förmån och rättighet att därefter återvända till lif.  I den uttalade straffdomen fanns ingen antydan om ovillkorlig frigörelse.  (1 Mos. 2: 17.)  Återställelsen är därför en handling af fri nåd eller ynnest å Guds sida.  Och så snart som Adam ådragit sig straffet, ja, medan det ännu afkunnades, gjordes en antydan om Guds fria nåd, som, då den blifvit förverkligad, kommer att i så fullt mått förtälja hans kärlek.

The promise is still sure –
all shall be blessed
in the times
of restitution.

Family3.jpg (4362 bytes)

     Om det icke varit för den glimt af hopp, som låg uti det ordet, att kvinnans säd skulle sönderkrossa ormens hufvud, skulle släktet ha varit i fullständig förtviflan; men detta löfte tillkännagaf, att Gud hade någon plan för dess bästa.  Då Gud svor till Abraham, att i hans säd skulle alla släkter på jorden blifva välsignade, innebar detta en uppståndelse eller återställelse för alla, ty många voro då döda, och andra hafvä sedan dött utan att blifva välsignade. 

     Emellertid är löftet fortfarande säkert: alla skola blifva välsignade, då återställelsens och vederkvickelsens tider skola komma.  (Apg. 3: 20.)  Dessutom, enär välsignelse innebär ynnest, och enär Guds ynnest undandrogs och hans förbannelse i stället kom i följd af synden, innebar detta löfte om en framtida välsignelse borttagandet af förbannelsen och följaktligen ett återvändande af hans ynnest.Det innebar tillika, antigen att Gud skulle gifva med sig, förändra sitt utslag och fritaga det skyldiga släktet, eller ock att hand hade någon plan, hvarigenom det skulle kunna återlösas, därigenom att människans straff utgjordes af en annan. 

     Gud lämnade icke Abraham i tvifvel, angående hvad som var hans plan, utan visade genom åtskilliga förebildliga offer, hvilka alla, som nalkades honom, hade att brtinga, att han icke kunde gifva med sig och icke [page 164] gjorde det, ej heller ursäktade synden, och att enda sättet att utplåna den och upphäfva des straff vore genom ett offer tillräckligt stort att motsvara straffet.  Detta visades för Abraham i en mycket betecknande förebild: Abrahams son, i hvilken den utlofvade välsignelsen var sammanfattad, måste först blifva ett offer, innan han kunde välsigna, och Abraham återfick honom från de döda till en förebild.  (Ebr. 11: 19.) 

Abraham’s son, Isaac,
typified
Christ Jesus.

Abraham7IsaacF.jpg (6139 bytes)
Abraham and Isaac

     I detta förebildade Isak den sanna säden, Kristus Jesus, som dog för att återlösa människorna, på det de återlösta måtte alla erhålla den utlofvade välsignelsen.  Om Abraham hade menat, att Herren komme att ursäkta och fritaga de skyldiga, skulle han hafva känt, att Gud vore föränderlig, och kunde därför icke hafva satt full tillit till de åt honom gifna löftena. 

     Han hade kunnat tänka som så: Om Gud en gång ändrat beslut, hvarför kan han icke ändra sig igen?  Om han gifver med sig rörande dödens förbannelse, kan han icke åter ångra sig rörande den utlofvade ynnesten och välsignelsen? 

     Men Gud lämnar oss icke i någon sådan ovisshet.  Han gifver oss full försäkran både om sin rättvisa och sin oföränderlighet.  Han kunde icke fritaga de skyldiga, om han ock älskade dem så högt, att han icke 

»skonade sin egen Son utan utgaf honom (i döden) för oss alla».

Jesus gave
a full satisfaction
for all men.
     Såsom hela släktet var i Adam, när hand fördömdes, och förlorade lifvet genom honom, så dog också, när Adams lif återlöstes af människan Kristus Jesus, en möjlig ras i hans länd. 

    I sin död nedlade Jesus alltså ett motsvarande pris, fullt tillräckligt som godtgöresle för alla människor, och har sålunda full makt eller myndighet att återställa alla, som komma till Gud genom honom.

ScalesA.jpg (14998 bytes)

 

 

 

 

 

Jesus6A.jpg (5209 bytes)

»Såsom nu därför genom en öfverträdelse fördömelse kom öfver alla människor, sa har ock genom en rättfärdighet rättfärdiggörelse kommit öfver alla människor.  Ty såsom genom den ena människans olydnad [page 165] de många hafva blifvit gjorda till syndare, så skola ock genom den enes lydnad de många göras rättfärdiga.» 
   
(Rom. 5: 18, 19.)
 

     Tanken är tydlig: Så många, som hafva delat dödsdomen på grund af Adams synd, skola erbjudas lifsrättigheter af Herren Jesus, som nedlade det motsvarande priset, som blef Adams ställföreträdare eller representant inför den kränkta lagen och sålunda »gaf sig själf till en lösen för alla».  Han dog »rättfärdig för orättfärdiga, på det att han skulle föra oss till Gud».  (1 Pet. 3: 18.) 

     Det bör emellertid aldrig förbises, att alla Guds anordningar för vart släkte erkänna den mänskliga viljan såsom en faktor vid vinnandet af de gudomliga ynnestgåfvor, som så rikligt beredts.  Somliga hafva förbisett detta drag vid undersökningen af den nyss anförda texten, Rom., 5: 18, 19.  Apostelns framställning är emellertid, att såsom fördömelsedomen sträckte sig till Adams hela säd, så är också genom vår Herre Jesu Kristi lydnad mot Faderns plan, genom offret af honom själf för vår räkning, en fri gåfva utsträckt till alla – en förlåtelsens gåfva, som, om den mottages, kommer att utgöra ett rätfärdigande eller en grund för evigt lif. 

     Och »såsom genom den ena människans olydnad de många hafva blifvit gjorda till syndare, så skola ock genom den enes lydnad de många göras (icke blefvo gjorda) rättfärdiga». 

     Om återlösningen i och för sig själf utan vårt antagande häraf gjorde oss rättfärdiga, skulle det hafva hetat: genom den enes lydnad blefvo många gjorda rättfärdiga.  Men ehuru lösen blifvit erlagd af Återlösaren och antagen af Jehova, så är det endast några få under evangelii ålder, som hafva blifvit ehuru många under tusenårsåldern skola blifva gjorda rättfärdiga – rättfärdiggjorda -- »genom tron på hans blod».  Enär Krustus är försoningen (tillfyllestgörelsen) för hela världens synder, kunna alla människor på denna grund blifva frikända och frigjorda från straffet för Adams synd af honom -- under det nya förbundet.
Our penalty
is paid for us through Christ.


Jesus37Resur.jpg (4278 bytes)
"He is risen."

     Ingen orättfärdighet finnes hos Gud, därför »om vi bekänna våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet».  (1 Joh. 1: 9.)  Enär det skulle hafva varit orättfärdigt af honom att hafva tillåtit oss undkomma det uttalade straffet, innan full tillfyllestgörelse lämnades, så låter han oss här äfven första, att det vore orättvist, om han skulle förbjuda vår återställelse, enär genom hans egen anordning vårt straff blifvit utgjordt för oss.  Samma oryggliga rättvisa, som en gång fördömde människan till döden, är en borgen för frigörandet af alla, som, bekännande sina synder, anhålla om lif genom Kristus. 

»Gud är den, som rättfärdigar.  Hvem är, som vill fördöma?  Kristus är den, som har dött, ja än mer, har uppstått, som ock sitter på Guds högra sida, som ock manar godt för oss.» -- Rom. 8: 33, 34.

 

Sheep6F.jpg (3510 bytes)

 

Cross.jpg (14755 bytes)

     Återlösningens fullständighet är det allra starkast möjliga bevis för återställelsen af alla dem af människosläktet, som mottaga densamma på de erbjudna villkoren.  (Upp. 22: 17.)  Själfva Guds karaktär af rättvisa och heder står i pant därför, hvarje löfte han gifvit innebär det, och hvarje förebildligt offer pekade på det stor och tillräckliga offret

»Guds Lamm, som borttager världens synd» -- som är »försoningen (tillfyllestgörelsen) för vara synder (församligens); men icke allenast för vara, utan ock för hela världens».  (Joh. 1: 29;  1 Joh. 2: 2.) 

     Enär döden är syndens straff eller lön, så måste, när synden är upphäfd, dess lön i sinom tid upphöra.  Hvarje annan åsikt vore bade oförnuftig och orättvis.  Det sakförhållandet, att ingen återställelse från den adamitiska förlusten ännu blifvit fullbordad, ehuru nära två tusen år hafva förflutit, sedan Jesus dog, är lika litet ett bevis mot återställelsen som det, att fyra tusen år förflutit före hans död, är ett bevis för att Gud icke uppgjort planen till återlösningen före världens grundläggning. 

     Både de två [page 167] tusen åren efter och de fyra tusen åren före Kristi död voro fastställda tider för andra delar af verket, förberedelser för »tiderna för alltings återställelse».

Some have been blinded in part, and some completely, by Satan.

 

Each for himself will have
a full chance
to prove,
by obedience
or disobedience, his worthiness
or unworthiness
of life everlasting.

     Må ingen förhastadt antaga, att det i denna åsikt finnes någonting i strid med skrifternas lära, att tron på Gud, ånger öfver synden och karaktärens förbättring äro nödvändiga för frälsningen.  Detta drag kommer att vidlyftigare behandlas längre fram, men vi gifva här en antydan om att endast några få någonsin haft tillräckligt ljus att frambringa fullkomlig tro, ånger och lefvernets förbättring. 

     Somliga hafva blifvit delvis och somliga fullständigt förblindade af denna världens gud, och de måste återställas från blindhet såväl som från döden, på det att de, hvar och en för sig, må hafva fullt tillfälle att genom lydnad eller olydnad bevisa sin värdighet eller ovärdighet till evigt lif.  Sedan komma de, som visa sig ovärdiga lifvet, att dö igen – den andra döden – från hvilken det icke kommer att blifva någon återlösning och följaktligen ingen uppståndelse. 

     Den död, som kommer på grund af Adams synd, och alla de ofullkomligheter, som följa därmed, skola bortskaffas på grund af den återlösning, som är i Kristus Jesus; men den död, som kommer som ett resultat af individuell, uppsåtligt affall, är oändlig.  Denna synd förlåtes aldrig, och dess straffdom, den andra döden, kommer att blifva evigtvarande – icke ett evigt döende utan evigvarande död – en död, som icke afbrytes af en uppståndelse.

Grave11.jpg (3814 bytes)

The redemption through Christ
is to be
as far-reaching as the sin of Adam.

     Återlösningsplanens filosofi kommer att behandlas i en följande del.  Här endast konstatera vi det faktum, att återlösningen genom Jesus Kristus kommer att blifva lika vidtgående i sina välsignade resultat och tillfällen, som Adams synd var i dess förstörelse och ruin – att alla, som fördömdes och ledo på grund af den ene, kunna lika säkert »i sinom tid» befrias från allt detta onda på grund af den andre.  Emellertid kan ingen antaga detta skriftbevis, som ej medgifver [page 168] skriftens uppgift, att död – utsläckning af lifvet – är syndens lön. 

     De, som tänka sig döden såsom ett lif i pina, ej allenast lämna utan afseende betydelsen af orden död och lif, hvilka äro motsatser, utan komma in uti två orimligheter.  Det är orimligt att antaga, att Gud skulle för evigt förlänga Adams till varo i pin för någon slags synd, som han kunde begå, och särskildt för den jämförelsevis ringa öfverträdelsen att äta förbjuden frukt. 

    Återigen, om var Herre Jesus Kristus återlöste människosläktet, dog för oss, blef vår lösen, gick i döden, att vi måtte befrias därifrån, är det icke tydligt, att den död, han led för de orättfärdiga, var af alldeles samma slag som den, till hvilken hela människosläktet var fördömdt.  Lider han då eviga kval för våra synder?  Hvarom icke, så är det lika säkert, som att han dog för våra synder, att straffet för våra synder var döden och icke lif i någon mening eller under några omständigheter.

The doctrine
of eternal torture
is inconsistent
with the Scriptures and the understanding
of the Ransom.
     Men besynnerligt att säga, ehuru somliga finna, att teorin om evig pina ej låter förena sig med de orden, att »Herren lät allas vår missgärning drabba honom», och att »Kristus dog för våra synder», och inse, att ett af de två måste man låta falla såsom, oförenligt, hänga de likväl så fast vid föreställningen om evig pina och skatta den så högt såsom en läckerbit, att de fasthålla den utan afseende på skriften och helt öfverlagdt förneka, att Jesus erlade priset för världens återlösning, ehuru denna sanning framställes på hvartenda blad i bibeln.  
 

EarthSheepA.jpg (9276 bytes)

Är återställelse utförbar?

     Somliga hafva tänkt, att om de tusentals millioner döda uppväcktes, skulle det icke blifva rum för dem på jorden, och att, om det funnes rum för dem, skulle jorden icke vara i stånd att nära en så stor befolkning.  Somliga till och med påstå, att jorden är en enda stor kyrkogård, och att, om alla de döda uppväcktes, skulle [page 169] de komma att trampa på hvarandra af brist på utrymme.

     Detta är en viktig punkt.  Huru besynnerligt skulle det ej vara, om vi funne, att under det bibeln lär en uppståndelse för alla människor, det likväl vid företagen uppmätning skulle visa sig, att de icke kunde finna fotfäste på jorden!  Låtom oss se: räkna efter och ni skall finna, att detta är ett misstag.  Ni skall finna, att det finnes utrymme i öfverflöd för »allas återställelse», såsom »Gud har talat genom alla sina heliga profeters mun».

If all the dead
were resurrected, would there be enough room
on the earth?

EarthGrn2F.jpg (2902 bytes)

     Låtom oss antaga, att det är sex tusen år sedan människans skapelse, och att ett tusen fyra hundra millioner människor för närvarande lefva på jorden.  Vårt släkte begynte med ett par, men låtom oss vara mycket liberala i vår beräkning och antaga, att det fanns lika många i begynnelsen, som det finnes nu, och vidare, att det aldrig fanns färre än detta antal någon tid, ehuru i verkligheten floden reducerade befolkningen till åtta personer. 

     Låtom oss återigen vara liberala och beräkna tre generationer för hvarje århundrade eller en generation till trettio tre år, ehuru enligt 1 Mos. 5 det var blott elfva generationer från Adam till floden, en tidrymd af ett tusen sex hundra femtiosex år eller omkring ett hundra femtio år på hvarje generation. 

     Låtom oss nu se: sex tusen år äro sextio århundraden, tre generationer på hvarje århundrade skulle gifva oss ett hundra åttio generationer sedan Adam, och ett tusen fyra hundra millioner på hvarje generation skulle gifva två hundra femtiotvå tusen millioner (252,000,000,000) såsom totalsumman af vårt släkte från skapelsen till närvarande tid, enligt denna liberala beräkning, som troligtvis är mer än två gånger det verkliga antalet.

Grave10B.jpg (23359 bytes)

 

     Hvar skola vi finna rum nog för denna stora mängd?  Låtom oss mäta landet och se.  Staten Texas i Förenta Staterna innehåller två hundra trettio sju tusen eng. kvadratmil. [page 170] 

     Där är tjugu sju millioner åtta hundra sjuttioåtta tusen fyra hundra kvadratfot i en eng. kvadratmil och följaktligen sex billioner sex hundra sju tusen ett hundra åttio millioner åtta hundra tusen (6,607,180,800,000) kvadratfot i Texas. 

     Om vi anslå tio kvadratfot såsom den yta, som täckes af hvarje död kropp, finna vi, att Texas, såsom en kyrkogård, på detta sätt skulle rymma sex hundra sextio tusen sju hundra aderton millioner åttio tusen (660,718,080,000) kroppar eller nära tre gånger så många som vår öfverdrifna beräkning af antalet af vårt släkte, som hafva lefvat på jorden.

EarthGrn1F.jpg (3805 bytes)      En person upptager stående, omkring en och två tredjedels kvadratfots yta.  Enligt denna beräkning skulle jordens befolkning (fjorton hundra millioner personer* kunna stå på en areal af åttio sex eng. kvadratmil – en areal mycket mindre än Londons eller Filadelfias. [* Jordens nuvarande befolkning är något större – sexton hundra millioner.]  Och ön Irland (trettio två tusen eng. kvadratmil) skulle lämna ståplats för mer än dubbla antalet människor, som någonsin lefvat på jorden till och med enligt var öfverdrifna beräkning.

 

If everyone who ever lived
were put in the U.S.A. ...
     "X" acres/person
     "X" sq. miles/person
     "X" sq. ft/person

MapUS.jpg (11765 bytes)


6,000 years since creation =   60 centuries

     33 years/generation
=     3 generations/century

     60 centuries
x     3 generations
= 180 generations
          since creation

wpe107.jpg (9384 bytes)

SQUARE FEET IN TEXAS

27,878,400 sqft per mile

x 237,000 sq. miles in Texas

= 6,607,180,800,000 sq. ft.
    in Texas


1,400,000,000 people
           on the earth now
x  180 generations
=  252,000,000,000
           total people that
           ever lived
           on the earth

MapTX2.jpg (15446 bytes)

IF TEXAS WERE A CEMETERY

    Using 10 sq. ft. for each
    person in a cemetery:

     6,607,180,800,000 sq. ft.
     in the state of Texas
    divided by 10
= 660,718,080,000
    people in a cemetery


Nearly 3 times the exaggerated total people that ever lived
could have 10 sq. ft standing room  in Texas!

 

FlowerRose2F.jpg (2656 bytes)

    Det är således icke mycken svårighet i att tillbakavisa denna invändning.  Och när vi draga oss till minnes Esaias’ profetia (35: 1—6), att jorden skall gifva sin växt och ödemarken skall fröjdas och blomstra såsom en ros, att vatten skola bryta fram i öknen och strömmar i vildmarken, se vi, att Gud gifver tillkänna, att han har förutsett alla nödvändigheter i förbindelse med sin plan och kommer att rikligt sörja för sina skapelsers behof på hvad det vill synas ett mycket naturligt sätt. 
Was primeval man lacking
in intelligence?

PrimevilMan.jpg (20921 bytes)

Återställelse gent emot evolution.

     Somliga torde invända, att skrifternas vittnesbörd rörande människornas återställelse till ett föregående tillstånd ej öfverensstämmer med hvad somn läres af [page 171] vetenskapen, hvilken med skenbart skäl riktar vår blick på detta nittonde århundradets större upplysning och anför detta såsom ett bindande bevis på att urmänniskan jämförelsevis måste ha varit mycket bristande i intelligens, hvilken de påstå är resultatet af utveckling.  Ur denna synpunkt vore en återställelse till ett föregående tillstånd långt ifrån önskvärd och helt visst motsatsen till en välsignelse.

Did Adam
fall upward?
     Vid första påseendet synes ett sådant resonemang påtagligt, och många tyckas böjda för att antaga det såsom sanning utan omsorgsfull undersökning, i det de med en berömd Bröklyn-predikant säga: Om Adam föll alls, så var hans fall uppåt, och ju mer och fortare vi falla från hans ursprungliga tillstånd desto bättre för oss och alla.
Evolution2.jpg (14559 bytes)      Sålunda vill filosofien till och med på predikstolen upphäfva Guds ord och om möjligt öfvertyga oss, att apostlarna voro dårar, då de förklarade, att döden och allt ondt kom genom den första människans olydnad, och att det onda kunde aflägsnas och människan återställas till gudomlig ynnest och lif endast medels en återlösen.  (Rom 5: 10, 12, 17—19, 21;  8: 19—22;  Apg. 3: 19—21; Upp. 21: 3—5.) 

     Men må vi ej hastigt sluta, att denna filosofi är osårbar, ty skulle vi nödgas förkasta apostlarnas läror rörande syndens och dödens uppkomst och återställelse til ett ursprungligt tillstånd, skulle vi, om vi ville vara ärliga, nödgas förkasta deras vittnesbörd helt och hållet och rörande hvarje ämne såsom varande oinspireradt och följaktligen utan vidare vikt eller auktoritet.  Mån vi alltså i ljuset af fakta granska denna alltmera populära åsikt och se, huru djup dess filosofi är.

Evolution.jpg (12711 bytes)

 

Brain1.jpg (4489 bytes)

     En förespråkare och representant af denna teori säger:  »Människan befann sig först i ett tillvarelseskede, i hvilket hennes animala natur had öfverhanden, och det nästan rent fysiska behärskade henne; sedan fortgick människan från ett tillstånd tll ett annat, [page 172] till dess hon i allmänhet uppnått ett tillstånd, i hvilket det torde kunna sägas, att hon håller på att komma under hjärnans välde. 

     Följaktligen kan denna ålder anses och betecknas såsom hjärnans tidehvarf.  Hjärnan drifver dagens stor företag.  Hjärnan tager regeringstömmarna, och jordens element, luft och vatten, göras underdåniga.  Människan tager fatt på alla fysiska krafter och vinner långsamt men säkert sådan makt öfver naturens krafter, att det är klart, att hon till sist skall kunna utropa med Alexander Selkirk: ’Jag är herre öfver allt, som min blick omfattar’.»

Scientific research is not
infallible.
     Det faktum, att vid första påseendet en teori tyckes förnuftig, bör icke leda oss till att i hast antaga densamma och försöka vrida bibeln till öfverensstämmelse därmed.  På tusende sätt ha vi pröfvat biblen och veta utan all fråga, att den innehåller en öfvermänsklig vishet, som gör des uppgifter fullkomligt fria från misstag.  Vi böra också ihågkomma, att under det vetenskaplig forskning är att rekommendera och dess hypoteser förtjäna att tagas i öfvervägande, så äro dess slutsatser ingalunda ofelbara. 

     Och hvad under, att den bevisat sina egna teorier falska ett tusen gånger, då vi ihågkomma, att den verklige vetenskapsmannen är blott och bart en lärjunge, som under många ogynnsamma omständigheter och under kamp mot nästan oöfvervinneliga svårigheter försöker lära från naturens stora bok människans historia och framtida bestämmelse.

Bible7GenevaA.jpg (3401 bytes)
Geneva Bible

     Vi vilja alltså hvarken sätta oss emot eller hindra vetenskaplig undersökning; men då vi höra idéer framställas af dem, som studera naturens bok, må vi omsorgsfullt jämföra deras slutledningar, hvilka så ofta helt eller delvis bevisat sig oriktiga, med den gudomliga uppenbarelsens bok och pröfva sanningen eller falskheten af vetenskapsmännens läror med »lagen och vittnesbördet.  Om de icke tala i öfverensstämmelse med detta ord, så är det, emedan intet ljust är i dem».  (Es. 8: 20, eng. öfv.) [page 173] 

     En riktig och noggrann kännedom om båda böckerna kommer att bevisa dem vara öfverensstämmande; men till dess vi hafva en sådan kunskap, måste Guds uppenbarelse få företrädet, och den måste bland Guds barn vara den måttstock, enligt hvilken felbara medmänniskors inbillade slutsatser böra bedömas.

The Brain Age learns from
past ages.

Stainglass.jpg (3222 bytes)
David1.jpg (17493 bytes)
TajMahal.jpg (2179 bytes)

     Men under det vi fasthålla denna grundsats, låtom oss se, huruvida det icke finnes någon annan förnuftsenlig förklaring till människans ökade kunskap, skicklighet och makt än evolutionsteorien: att ehuru människan ursprungligen utvecklat sig från en mycket lågt stående varelse, hon nu nått öfverlägsenhetens eller »hjärnans tidehvarf».  Kanske när allt kommer omkring, skola vi finna, att uppfinningarna och bekvämligheterna, den allmänna bildningen och kunskapens ökning och bidsträcktare utbredning icke böra tillskrifvas en större hjärnans kapacitet utan mera gynnsamma omständigheter för hjärnans verksamhet. 

    Att hjärnans förmåga i dag är större än i förgångna åldrar, förneck vi, under det vi gärna medgifva, att till följd af gynnsamma omständigheter bruket af den hjärnkapacitet, människor hafva, är allmännare i vår än i någon föregående tid och följaktligen framstår i en så mycket bjärtare dager.  Är det icke så, att de, som studera målning och bildhuggeri i detta »hjärnans tidehvarf», gå tillbaka till de stora mästarna i det förflutna?  Ligger icke däri ett erkännande af en kraft i hjärnan, en ursprunglighet i planen och en skicklighet i utförandet, som förtjänar efterföljd?

     Hämtar icke det närvarande »hjärnans tidehvarf» till stor del stoff för sin arkitektur från förflutna åldrars originalteckningar?  Är det ej förhållandet, att talare och tänkare i detta »hjärnans tidehvarf» studera och efterbilda de metoder och slutledningar, som uppställts af Plato, Aristoteles, Demostenes och andra i det förflutna?  Skulle ej många af nutidens offentliga talare önska [page 174] sig en Demostenes’ eller en Apollos vältalighet och ännu mycket mer aposteln Pauli förmåga till kar bevisföring.

Logic and law
of past ages
is the embodiment of marvelous wisdom.
     För att gå ännu längre tillbaka: fastän vi väl kunde hänvisa till den retoriska förmåga, som lades i dagen af åtskilliga af profeterna, och till de sublima poetiska målningar, som finnas kringströdda här och där i psalmerna, hänvisa vi dessa filosofer i »hjärnans tidehvarf» till Jobs och hans tröstares vishet och logik och fina moraliska känsla. 

     Och hvad skola vi säga om Mose, »lärd i all egyptiernas visdom»?  De genom honom gifna lagarna hafva varit grundvalen för alla civiliserade nationers lagar och erkännas änu såsom personifikationer af en underbar vishet.

Ancient manufacturing methods
defy duplication.
     Utgräfvandet af forntida begrafna städer uppenbarar en kunskap om konst och vetenskap i flydda åldrar, som väcker förvåning hos somliga af detta så kallade »hjärnans tidehvarf».  De gamla metoderna att balsamera de döda, att härda koppar och tillverka elastiskt glas och damascenerstål äro bland de saker, man lyckades åstadkomma i den aflägsna forntiden, men som hjärnan i den närvarande aldern med alla dess fördelar är ur stånd vare sig att begripa eller göra efter.

Pyramid1A.jpg (11305 bytes)

The amazing
Great Pyramid

Pyramid7F.jpg (2976 bytes)

     Gå vi tillbaka fyra tusen år, till omkring Abrahams tid, finna vi Egyptens stora pyramid – ett föremål af under och häpnad för våra dagars lärdaste vetenskapsmän.  Dess byggnadssätt står i fullkomlig öfverensstämmelse med de mest framskridna resultat på matematikens och astronomiens område i detta »hjärnans tidehvarf».  På ett bestämdt sätt lär den sanningar, som i vår tid endast tillnärmelsevis kunna uppnås med tillhjälp af moderna instrument. 

     Så slående och klara äro dess lärdomar, att några af världens främsta astronomer utan tvekan förklarat den vara af gudomligt ursprung.  Och äfven om evolutionisterna i vårt »hjärntidehvarf» skulle medgifva, att den är af gudomlig anordning, [page 175] och att dess visdom är öfvermänsklig, måste de ändock medgifva, att den är byggd af männisikor. 

     Och det sakförhållandet, att något antal människor vid denna aflägsna tid ägde nog intellektuell begåfning att utföra en sådan gudomlig anordning, som endast mycket få i dag skulle vara i stånd att göra med en modell framför sig och alla nutidens vetenskapliga hjälpmedel till hands, bevisar, att vårt »hjärntidehvarf» utvecklar mera inbilskhet, än omständigheter och fakta medgifva.

 

Pyramid2.gif (19322 bytes)

  Pyramid Passages.

Pyramid3.gif (8925 bytes)

 
Pyramid Scientific Features.

 


The mental capacity of today
is not greater than that of the past.

Brain2.jpg (3303 bytes)

     Om vi alltså hafva bevisat, att våra dagars intellektuella förmåga ej är större än flydda åldrars utan sannolikt mindre, huru skola vi då förklara ökningen af kunskaper i allmänhet, nutida uppfinningar o. s. v.?  Vi hoppas kunna redogöra för detta på ett förnuftigt och med skriften öfverensstämmande sätt. 

     De uppfinningar och upptäckter, som nu visa sig så värdefulla, och som tagas som bevis på att detta är »hjärnans tidehvarf», äro mest af nyare tiden.  Nästan alla hafva kommit till inom de sista hundra åren, och bland de viktigaste äro de, som tillhöra de sista sextio åren, till exempel användandet af ånga och elektricitet – vid telegrafien, ångbåts- och järnvägstrafiken och för de olika mekaniska industriernas maskiner. 

    Om dessa saker alltså utgöra bevis på ökad hjärnförmåga, så måste »hjärnans tidehvarf» ännu blott vara i sin begynnelse, och den logiska slutföljden blir då, att man efter ännu hundra år skall få bevittna hvarje form af underverk såsom en alldaglig företeelse; och i samma stigande proportion, hvar skulle det sluta?

Only a small number of men
are of great brain power or genius.

 

Discoveries
are often made
by "accident."

     Men låtom oss se efter igen.  Äro alla uppfinnare?  Huru högst få äro icke de, hvilkas uppfinningar verkligen äro nyttiga och praktiska, jämförda med antalet af dem, som värdera och begagna en uppfinning, då den kommer i deras händer!  Ej heller tala vi förringande om denna mycket nyttiga och högt aktade klass af det allmännas tjänare, då vi säga, att det mindre antalet af dem äro män med stor tankeskärpa. 

      Somliga [page 176] af de mest begåfvade män i världen och de djupaste tänkare äro icke mekaniska uppfinnare. Och somliga uppfinnare äro i intellektuellt afseende så tröga, att alla undra på huru de någonsin kommit på de upptäckter, de gjort. 

      De stora principerna (elektricitet, ångkraft o. s. v.), som många människor under många års förlopp, tid efter annan, upparbeta, tillämpa och förbättra, upptäcktes i allmänhet synbarligen genom blott och bart en tillfällighet utan utöfningen af stor tankeförmåga och jämförelsevis på ett osökt sätt.

Gutenberg1.jpg (3920 bytes)
Gutenberg Press

The invention
of printing
began the increase of knowledge.

 

Modern inventions indicate sharper perception and
increased education,
but NOT
increased
brain capacity.

     Ur mänsklig synpunkt kunna vi redogöra för nyare uppfinningar sålunda: boktryckerikonstens uppfinning, år 1440, kan betraktas som utgångspunkten.  Med tryckningen af böcker kommo anteckningar af tänkares och iakttagares tankar och upptäckter, hvilka utan denna uppfinning aldrig skulle blifvit kända för deras efterföljare.  

     Med böcker kom en allmännare upplysning och slutligen folkskolor. Skolor och läroverk föröka icke människans tankeförmåga, men de göra tankeöfning mera allmän och hjälpa således att utveckla denförmåga, som redan finnes. 

     Allt eftersom kunskapen blir allmännare och böcker mera vanliga, hafva de generationer, som äga dessa, en afgjord fördel framför föregående generationer, icke allenast däruti, att det nu finnes ett tusen tänkare emot en fordom till att skärpa och egga hvarandra med nya idéer, utan också däruti, att hvar och en af de senare generationerna äger genom böcker det förflutnas samtliga erfarenhet jämte sin egen. 

     Bildning och den berömvärda ambition, som åtföljer densamma, företagsamhet och en åstundan att vinna utmärkelse och utkomst jämte förteckning och beskrifningar på uppfinningar i den dagliga pressen hafva eggat och skärpt människans uppfattningsförmåga och uppmuntrat hvar och en att upptäcka eller uppfinna, om möjligt, någonting för samhällets bästa eller bekvämlighet.  Här uttala vi såsom vår mening, att de moderna uppfinningarna, sedda ur rent mänsklig [page 177] synpunkt, icke äro bevis på ökad förmåga hos hjärnan utan en af naturliga orsaker skärpt uppfattningsförmåga.

 

In the time of the end knowledge shall be increased.  Daniel 12:4

Education
      Educ1.jpg (5700 bytes)     Educ2.jpg (6677 bytes)       Educ3.jpg (5730 bytes)      
IKEduc4.jpg (6519 bytes)


Communication
          Phone.jpg (2783 bytes)           Letter.jpg (2932 bytes)            wpe123.jpg (4782 bytes)             EMail.jpg (8025 bytes)  


Information Explosion
     Disk.jpg (4835 bytes)        wpe12B.jpg (9242 bytes)         TV.jpg (6834 bytes)          wpe127.jpg (7841 bytes)


Labor Saving Devices in the Home      
LtBulb.jpg (4465 bytes) Faucet.jpg (3021 bytes) AC.jpg (5392 bytes)  IKIron.jpg (13517 bytes) Micro.jpg (3363 bytes) SewMach.jpg (8778 bytes)  wpe11B.jpg (6446 bytes)  Stove.jpg (3654 bytes) wpe111.jpg (2781 bytes)


Transportation
IKTransportation3.jpg (15085 bytes)IKTransportation2.jpg (16849 bytes)
IKTransportation4.jpg (26995 bytes)IKTransportation1.jpg (8485 bytes)
IKTransportation5.jpg (9328 bytes)IKTransportation6.jpg (16399 bytes)IKTransportation7.jpg (15052 bytes)IKTransportation9.jpg (19684 bytes)IKTransportation10.jpg (12936 bytes)
IKTransportation11.jpg (13960 bytes)
IKTransportation8.jpg (12214 bytes)IKTransportation12.jpg (12646 bytes)IKTransportation13.jpg (21044 bytes)IKTransportation14.jpg (10531 bytes)


Exploration
wpe29D.jpg (6557 bytes)IKSpace3.jpg (5646 bytes)
Space.jpg (8570 bytes)IKSpace5.jpg (5727 bytes)
IKUndersea1.jpg (26902 bytes)IKUndersea2.jpg (33943 bytes)IKUndersea4.jpg (24065 bytes)IKUndersea3.jpg (26743 bytes)


 

BibleChart.jpg (7199 bytes)

 

"Many shall run
to and fro"

IKTransportation15.jpg (8533 bytes)

"Knowledge shall
be increased
"
IKSpace.jpg (14753 bytes)

"A time of trouble
such as never was"

Bomb.jpg (5142 bytes)

     Och nu komma vi till skrifterna för att se, hvad de lära i ämnet, ty medan vi tro, såsom ofvan antydts, att uppfinningar och ökadt kunskapsmått o. s. v. bland människor äro resultaten af naturliga orsaker, tro vi likväl, att dessa naturliga orsaker voro allesamman förutbestämda, och ordnade af Herren Jehova för länge sedan, och att de hafva inträffat i tillbörlig tid – genom hans behärskande försyn, hvarigenom han »verkar allt efter sin viljas råd». (Ef. 1: 11.) 

     Enligt den i hans ord uppenbarade planen ämnade Gud tillstädja synd och elände att regera och förtrycka världen i sex tusen år och sedan i det sjunde årtusendet återställa allting och utrota det onda – tillintetgöra detsamma jämte dess följder genom Jesus Kristus, som han på förhand förordnat till att utföra detta verk. 

     Följaktligen, då de sex tusen åren af det ondas välde begynte nalkas sitt slut, tillät Gud omständigheter att gynna upptäckter vid studiet af både uppenbarelsens och naturens bok så väl som vid beredandet af mekaniska och kemiska hjälpmedel för människosläktets välsignande och höjande under tusenårsåldern, som nu snart inträder.  Att detta var Guds plan tillkännagifves tydligt genom det profetiska yttrandet:

»Men du, Daniel, må gömma dessa ord och försegla denna skrift intill ändens tid; många komma (da) att fara af och an, och kunskapen (icke förmågan) skall förökas» (eng. öfv.), 

»och ingen ogudaktig skall förstå detta (Guds plan och sätt), men de förståndiga skola förstå det», 

»och då kommer en tid af nöd, hvars like icke har funnits allt ifrån den dag, då människor blefvo till, ända till den tiden.» -- Dan 12: 1, 4, 10.

Mankind will have a full appreciation of the curse.      För somliga förefaller det kanske underligt, att Gud icke så ordnade det, att de närvarande uppfinningarna och välsignelserna skulle för kommit till människan [page 178] för att mildra förbannelsen.  Man för emellertid ihågkomma, att Guds plan varit att låta människan få ett fullt begrepp om förbannelsen, för att då välsignelsen kommer öfver alla, de må för alltid hafva fått klart för sig det gagnlösa i synden. 

     Vidare förutsåg Gud och har förutsagt, hvad världen ännu icke fattat, nämligen att hans dyraste välsignelser komme att leda till och föda af sig mera ondt, om de gåfves åt dem, hvilkas hjärtan ej stå i öfverensstämmelse med världsalltets rättfärdiga lagar. 

     Till slut skall man få se, att Guds närvarande tillstädjande af ökade välsignelser är en praktisk lärdom rörande denna fråga, hvilken lärdom kan tjäna som ett exempel på denna grundsats till all evighet – för änglar så väl som för återställda människor.  Huru detta är möjligt, vilja vi endast antyda.

Their selfishness now holds sway over all.


Poverty.jpg (16494 bytes)
The poor
are poorer.

     För det första: Så länge människosläktet är i sitt närvarande sjunkna eller fördärfvade tillstånd, utan stränga lagar och straff och en regering stark nog att göra dem gällande, komma de själfviska böjelserna att i mer eller mindre mån behärska alla.  

   Och tager man i betraktande människors olika individuella begåfning, ser man, att sedan den liflighet och lyftning i affärer, som förorsakats genom tillverkningen af arbetsbesparande maskiner, är öfver, måste resultatet af dessa maskiner verka därhän, att de rika blifva allt rikare och de fattiga allt fattigare. 

     Tendensen är tydligen till monopol och själfupphöjelse, hvilket läger fördelen direkt i händerna på dem, hvilkas begåfning och naturliga fördelar allareden äro de mest gynnsamma.

Idleness
is injurious.

 

"Day of Preparation"

 

     För det andra: Om det vore möjligt att stifta sådana lagar, att världens närvarande förmögenhet och dess dagliga tillväxt blefve jämt fördelad bland alla klasser, hvilket ej är möjligt, skulle likväl utan mänsklig fullkomlighet eller en öfvernaturlig styrelse att reglera mänskliga angelägenheter resultaten blifva till och med skadligare än det närvarande tillståndet.  

   Om fördelarna af arbetsbesparande maskiner och alla moderna [page 179] hjälpmedel jämt fördelades, skulle resultatet inom kort blifva en stor förkortning af arbetstimmarna och en stor ökning af fritiden.  Lättja är en högst skadlig sak för fallna varelser. 

     Hade det icke varit för nödvändigheten att arbeta i ens anletes svett, skulle försämringen af vårt släkte ha varit mycket mera snabb, än den har varit.  Lättja är lastens moder, och intellektuell, moralisk och fysisk förnedring följa med säkerhet därpå.  Här se vi Guds vishet och godhet i att tillbakahålla dessa välsignelser, till dess rätta tiden kom för deras införande såsom en förberedelse för det tusenåriga rikets välsignelser.  

   Under Guds rikes öfvernaturliga regerings öfverinseende komma icke allenast alla välsignelser att blifva jämt fördelade bland människor, utan den lediga tiden kommer att så ordnas och regleras af samma öfvernaturliga styrelse, att dess resultat komma att alstra dygd och leda uppåt till fullkomlighet i intellektuellt, moraliskt och fysiskt hänseende. 

     Det närvarande mångfaldigandet af uppfinningar och andra välsignelser, som medföra en stigande upplysning, tillåtes på denna »förberedelsens dag» att ske på ett så naturligt sätt, att människor smickra sig med att det är, emedan det är »hjärnans tidehvarf»; men det kommer att tillåtas utveckla sig i vidsträckt mån på sådant sätt, att dessa visa filosofer utan tvifvel skola finna sig mycket missräknade.  

   Det är just själfva ökningen af dessa välsignelser, som redan börja bringa öfver världen en sådan tid af nöd, som aldrig har varit, sedan det fanns ett folk.

The increase
of knowledge
is producing
the predicted time of trouble.

 

Poverty2.jpg (22969 bytes)

     Profeten Daniel, såsom ofvan blifvit anfördt, ställer kunskapens ökning i sammanhang med nödens tid.  Kunskapen förorsakar nöden till följd af släktets fördärfvade tillstånd.  

   Kunskapens ökning har icke endast gifvit världen underbart arbetsbesparande maskiner och bekvämligheter, utan den har också ledt till framsteg på läkekonstens område, hvarigenom tusentals lif förlängas, och den har så upplyst människosläktet, [page 180] att det människoslaktande, som vi kalla krig, håller på att blifva mindre allmänt hylladt, och sålunda behållas andra tusenden vid lif för att ännu vidare fortplanta släktet, som i våra dagar torde förökas hastigare än vid någon annan af historien känd tid. 

     Under det människosläktet snabbt förökas, aftager sålunda nödvändigheten af människans arbete i motsvarande grad, och filosoferna i »hjärnans tidehvarf» hafva ett problem framför sig.  

   Huru skola de sörja för arbete och uppehälle för denna stora och hastigt växande klass, hvilkas tjänster, till största delen ersatta af maskineri, kunna undvaras, men hvilkas behof och önskningar icke känna några gränser.  Lösningen af detta problem, måste dessa filosofer till slut medgifva, öfverstiger deras förmåga.

Selfishness
and self-preservation.
     Själfviskhet kommer att fortfarande styra de rika, som hafva makten och fördelarna på sin sida, och som tillsluta ögonen för både sundt förnuft och rättvisa, under det en liknande själfviskhet i förening med själfbevarelseinstinkten och en ökad kännedom om deras rättighet kommer att stålsäta somliga och uppelda andra af de fattigare klasserna, och resultatet af dessa välsignelser kommer för en tid att blifva förfärligt – i sanning en tid af nöd, sådan som aldrig varit, sedan det fanns ett folk – och detta i följd däraf, att människan i ett fördärfvadt tillstånd ej kan på rätt sätt nyttja dessa välsignelser utan ledning och öfverinseende. 

     Ej förrän tusenårsrikets regering har återinskrifvit Guds lag i det återställda människohjärtat, skola människor kunna begagna sig af full frihet utan skada eller fara.

The day of trouble will end
in due time.
     Nödens dag kommer att sluta på tillförlig tid, då han, som talade till det stormiga galileiska hafvet, kommer likaledes att med myndighet näpsa de mänskliga passionernas svallande haf, sägande: »Tyst, var stilla! »  Då Fridsfursten skall »träda upp» i myndighet, kommer ett stort lugn att blifva följden. 

    Då [page 181] komma de rasande och stridande elementen att böja sig för myndigheten af »Jehovas smorde», »Herrens härlighet skall uppenbaras, och allt kött skall tillsammans se den», och under Kristus-personens sålunda begynta regering »skola alla släkter på jorden blifva välsignade».

Men will see God’s compassion and love.

KingdomF.jpg (4812 bytes)

     Då komma människor att se, att hvad de tillskrefvo evolution eller naturlig utveckling och klokheten i »hjärnans tidehvarf» i stället var ljungandet af Jerhovas blixtar (Ps. 77: 19) på »hans förberedelses dag» för människosläktets välsignande.  Men nu kunna endast helgonen se, och endast de i himmelsk vishet visa förstå detta, ty »Herrens hemlighet är med dem, som frukta honom, och sitt förbund vill han kungöra för dem».  (Ps. 25: 14, eng. öfv.) 

     Tack vare Gud, att under det kunskap i allmänhet blifvit förökad, han också så ordnat, att hans barn icke behöfva vara utan frukt med afseende på vår Herre Jesu Kristi kunskap och i uppfattningen af hans planer.  Och genom denna uppfattning af hans ord och planer äro vi i tillfälle att kunna urskilja och hålla stånd mot människors tomma påfunder och dåraktiga traditioner, hvilka motsäga Guds ord.

     Bibelns betättelse om människans skapelse är den, att Gud skapade henne fullkomlig och rätt, en jordisk afbild af honom själf, att människan uttänkte »mångahanda funder» och besmittade sig (1 Mos. 1: 27;  Rom. 5: 12;  Pred. 7: 30), att enär alla voro syndare, släktet var ur stånd att hjälpa sig själft, och ingen kunde förlossa sin broder eller gifva åt Gud lösepenning för honom (Ps. 49: 8, 16), att Gud af medlidande och kärlek hade sörjt för detta, att följaktigen Gud Son blef människa och erlade priset för människans återlösning, att han såsom en belöning för detta offer och för att sättas i stånd att fullborda det stora försoningsverket blef högt upphöjd, ända till den gudomliga naturen, och att hand vid tillbörlig tid kommer att åvägabringa [page 182] en återställelse af slaktet till den ursprungliga fullkomligheten och till hvarje välsignelse, som då ägdes. 

     Allt detta läres tydligt i skriften från början till slut och står i direkt motsats till evolutionsteorien, eller rättare sagdt, sådana »tomma ord...från den vishet, som falskeligen så benämnes», stå i häftig och oförsonlig strid med Guds ord.


GUDOMLIG KÄRLEK

Skåden, skåden, hvilken kärlek
   Fadern oss bevisat har,
hur hans öga på oss hvilar
   med en ömhet underbar!
Sen, hur han det allra bästa
   åt de allra sämsta ger,
ger sin Son för våra synder,
   skåden, hur han har oss kär!

Skåden, skåden, hvilken kärlek
   Herren Jesus till oss bär,
huru allt för oss han lider,
  hur på korset hängd han är,
hur han där till sista droppen
   ger sitt blod i döden böjd!
Sen, är icke detta kärlek,
   kärlek i dess djup och höjd.
     the heathen's scorn.

SkyStorm2F.jpg (9581 bytes)

 

Mtn1F.jpg (7710 bytes)

 

For att gå tilbaka till 
hemsidan klicka 
kar
tl
ägger på.

HomeSymbol.jpg (6039 bytes)

Överför e-post till
  
Engelska Endast