Den Gudomliga Tidsåldersplanen

CHDPAChapt12.jpg (40885 bytes)

 

Click on  letter in Chart at top
to find explanation in text below.

FÖRKLARING AF KARTAN ÖFVER TIDSÅLDRARNAS PLAN.

– Tidsåldrarna. 
– Skördetiderna. 
– Olika plan af verklig och tillräknad ställning. 
– Vår Herre Jesu väg till härligheten. 
– Hans efterföljares väg  till härligheten. 
– Tre Klasser i namnförsamlingen. 
– Åtskiljandet vid skördetiden. 
– Den smorda klassen förhärligad. 
– Den stora bedröfvelsens klass. 
– Ogräset uppbrändt. 
– Världen välsignad. 
– Utgången härlig.

 

A - World That Was
"Whereby the world that then was, being overflowed with water, perished."
2 Peter 3:6

B - Present Evil World  Evil World
"In whom the god of this world hath blinded the minds of them which believe not, lest the light of the glorious gospel of Christ who is the image of God should shine unto them."
2 Corinthians 4:4

C - Third Dispensation
"In the dispensation of the fullness of times he might gather together in one all things
in Christ."
Ephesians 1:10

     NÄRMAST titelbladet bifoga vi en karta, som framställer Guds plan för världens frälsning.  Vi ha genom densamma sökt åskådliggöra Guds plans framåtskridande karaktär och de efter hvarandra följande steg, hvilka måste tagas af alla dem, som någonsin uppnå den fullständiga »förvandlingen» från mänsklig till gudomlig natur.

     Att börja med ha vi de tre stora hushållningarna A, B, C.  Den första af dessa, A, sträcker sig från människans skaplese till floden, den andra, B, från floden till begynnelsen af Kristi tusenårsregering vid hans andra tillkommelse, den tredje, eller »hushållningen i tidernas fullbordan», börjar med Kristi regering och fortfar i »kommande tider».  (Ef. 1: 10;  2: 7.) 

CH3WorldsAA.gif (6840 bytes)

     Dessa tre stora hushållningar beröras ofta i skriften: A kallas »den dåvarande världen», B kallas af vår Herre Jesus »denna världen», af Paulus »den närvarande onda världen» och of Petrus »den nuvarande världen».  C kallas »den tillkommande världen», »i hvilken rättfärdighet bor», i motsats till den närvarande onda världen.  Nu härskar det onda och de rättfärdiga lida.  I den tillkommande världen skall förhållandet blifva omvändt:  rättfärdighet kommer att råda, och de, som göra det onda, komma att lida, och slutligen skall allt ondt förgöras.

    I hvar och en af dessa tre stora hushållningar, tidskeden elle »världar», har Guds plan med hänsyn till [page 234] människan en särskild, utpräglad karaktär; likväl är enhvar af dem blott en del af den ena stora planen, som, då den är fullbordad, kommer att lägga i dagen den gudomliga visdomen – ehuru dessa delar, hvar för sig betraktade, ej uppenbara den djupa afsikten med dem. 

Flood1.jpg (4145 bytes)

"World that Was" ended with the Flood.

 

NoahArk.jpg (3138 bytes)

     Enär den första »världen» (»himlarna och jorden», eller den dåvarande tingens ordning) förgicks vid floden, så följer däraf, att det måste hafva varit en annan tigens ordning än »den närvarande onda världen», om hvilken Herren sade, att Satan är dess furste; således var den närvarande världens furste icke fursten öfver den värld, som var före floden, ehuru han då icke saknade inflytande.  

     Åtskilliga skriftstallen sprida ljus öfver Guds handlingssätt under den tiden och gifver sålunda en klar inblick i hans plan såsom ett helt.  Hvad dessa skriftställen antyda är, att den första »världen», eller hushållningen före floden, stod under öfverinseende och särskild förvaltning af änglar, hvilka fingo försöka, hvad dde kunde göra för att upprätta det fallna och urartade släktet.  

     Utan tvifvel voro de angelägna att med Guds tillstädjan göra försöket; ty deras intresse uppenbarade sig i jubelsången och fröjderopet öfver skapelsens verk.  (Job 38: 7.)  Att änglar tillätos styra under detta första tidsskede, ehuru ej med framgång, icke endast gifves vid handen af alla anspelningar på detta tidehvarf, utan man kan med skäl sluta därtill af apostelns anmärkning, då han, jämförande den närvarande hushållningen med den förflutna och den tillkommande, säger (Ebr. 2: 5):

»Icke var det under änglar han lade den tillkommande världen.» 

     Nej, den världen kommer att styras af Herren Jesus och hans medarfvingar; och därför blifver regeringen icke endast mera rättfärdig än »den närvarande onda världens», utan den kommer också att blifva mera framgångsrik, än styrelsen var i den första världen eller hushållningen, som stod under »förvaltning af änglar», hvilkas oförmåga att återupprätta [page 235] släktet framgår däraf, att människans ondska blef så stor, att Gud i sin vrede och rättmätiga harm genom en flod förgjorde hela det då lefvande släktet med undantag af åtta personer. – 1 Mos. 7: 13.

wpe62F.jpg (2520 bytes)      Under »den närvarande onda världen» tillstädjes människan att försöka styra sig själf; men på grund af syndafallet står hon under herravälde af Satan, »denna världens furste», mot hvilkens hemliga anslag och stämplingar hon förgäfves spjärnat vid sina bemödanden till själfstyrelse under den långa tidrymden från floden till närvarande tid.  

    Dessa människans försök till regering under Satan komma att sluta i en den största tid af nöd, som världen någonsin känt.  Och sålunda skall hafva bevisats, ej allenast att det är omöjligt för änglar att frälsa släktet, utan ock att människans egna sträfvanden att på ett tillfredsställande sätt förbättra sin ställning varit fruktlösa.

D -
Patriarchal Age
 

God’s special dealings with Abraham, Isaac, and Jacob.

Abraham5StarsA.jpg (9670 bytes)

     Den andra af dessa stora hushållningar, B, består af tre tydligt åtskilda tidsåldrar, af hvilka hvar och en är ett steg uppåt och framåt i Guds plan.

CHDispensationsA.gif (9253 bytes)


    
Tidsåldern D var den, under hvilken Gud särskildt vände sig till sådana patriarker som Abraham, Isak och Jakob.

E - Jewish Age
"You only have I known of all the families of the earth." Amos 3:2

TABPriestsSacrificing.jpg (3312 bytes)

TabPriestBull.jpg (4327 bytes)

     Tidsåldern E är den judiska åldern, eller den på Jakobs död följande tidsperioden, under hvilken alla hans efterkommande behandlades af Gud, som om de varit anförtrodda åt hans särskilda omvårdnad – såsom »hans eget folk».  Dem visade han särskild ynnest och förklarade:

»Eder allena bland alla släkter på jorden har jag särskildt låtit mig vårda om.»  (Amos 3: 2.)

     Såsom ett folk voro de en förebild af den kristna församlingen, det heliga folket, egendomsfolket.  De löften, som gåfvos dem, voro förebilder af de »bättre löften», som äro oss gifna.  

     Deras vandring genom öknen till det förlofvade landet var en förebild af vår vandring genom syndens öken till det himmelska Kanän.  Deras offer rättfärdigade dem på ett förebildligt [page 236] sätt, icke verkligt; ty oxars och bockars blod kan aldrig borttaga synd. (Ebr. 10: 4.)  

     Men i evangelii ålder, F, hafva vi de »bättre offer», hvilka verkligen försona hela världens synder.  Vi hafva det »konungsliga prästerskapet», hvilket består af alla dem, som offrat sig åt Gud såsom »lefvande offer», heliga och välbehagliga genom Jesus Kristus, hvilken är »vår bekännelses öfverstepräst».  (Ebr. 3: 1.)  

     I evangelieåldern finna vi de verkligheter, af hvilka den judiska åldern, dess gudstjänster och kyrkliga handlingar voro skuggor. – Ebr. 10: 1.

F - Gospel Age
"Wherefore, holy brethren, partakers of the heavenly calling, consider the Apostle and High Priest of our profession, Christ Jesus." Hebrews 3:1
Jesus12Praying.jpg (2325 bytes)

     Evangelieåldern F, är det tidehvarf, under hvilket medlemmarna af Kristi kropp utkallas ur världen, och genom tron visas dem lifvets krona och de öfvermåttan stora och dyrbara löftena, genom hvilka de (genom åtlydnad af kallelsen och dess fordringar) kunna blifva delaktiga af den gudomliga naturen.  (2 Per. 1: 4.)  

     Det onda tillåtes fortfarande att regera öfver eller behärska världen, på det att dessa genom beröring därmed måtte pröfvas, att det må visa sig, huruvida de äro villiga att uppgifva den mänskliga naturen med dess privilegier och välsignelser, ett lefvande offer, och att likformas till Jesu död, på det de må räknas värdiga att få hans likhet i uppståndelsen. – Ps. 17: 15, eng. öfv.

G -
Messianic Age

"Look for new heavens and a new earth, wherein dwelleth righteousness."
II Peter 3:13

TIChild1.jpg (15520 bytes)

 

Bride2.jpg (2425 bytes)

     Den tredje stora hushållningen C, kommer att bestå af många tidsåldrar -- »de kommande tiderna».  Den första af dessa, tusenårsåldern (millenniet), G, är den enda, rörande hvilken vi hafva några bestämda uppgifter.  

    Den är de tusen åren, under hvilka Kristus skall regera öfver och därigenom välsigna alla jordens släkter, fullbordande den »alltings återställelse», hvilken är omtalad genom alla helig profeters mun.  (Apg. 3: 19—21.)  

     Under denna ålder skola synd och död för alltid utplånas, ty »han (Kristus) måste regera, till dess han har lagt alla sina fiender under sina fötter...Såsom den yttersta fienden varder döden (den adamitiska döden) [page 237] tillintetgjord».  (1 Kor. 15: 25, 26.)  

     Detta kommer att blifva den stora återställelsetiden.  Församligen, Kristi brud, hans kropp, kommer att med honom deltaga i denna regering, såsom han lofvat, sägande:  

»Den som öfvervinner, honom skall jag gifva att sitta med mig på min tron, såsom ock hag har öfvervunnit och sitter med min Fader på hans tron.» -- Upp. 3: 21.

H - "Ages to Come" to Come"
"In the Ages to Come he might show the exceeding riches of his grace." Ephesians 2:7

     De »kommande tiderna», H, hvilka följa efter den stora återställelseperioden, skola blifva åldrar af fullkomlighet, sällhet och lycka; men beträffande hvad som under dem kommer att ske, lämnar skriften oss ingen underrättelse.  

     På detta afstånd är det tillräckligt att veta, att de komma att blifva åldrar af härlighet och välsignelse under gudomlig ynnest.

Jewish Age Harvest
"Lift up your eyes, and look on the fields; for they are white already to harvest." John 4:35, Matthew 3:11,12
Wheat4A.jpg (3096 bytes)

     Ehvar af dessa hushållningar har sina särskilda, bestämda tider för begynnelsen och utvecklingen af sitt verk, och enhvar ändar med en skörd, som uppenbarar dess frukter.  

     Skörden vid slutet af den judiska åldern var en period af fyrtio år, från börjand af Jesu kall, då han smordes af Gud med anden (Apg. 10: 37, 38), år 29 e. Kr., till Jerusalems förstöring, år 70 e. Kr.  

     I denna skörd ändade den judiska åldern, och evangelieåldern begynte.  Dessa båda hushållningar sträckte sig in på hvarandra, såsom kartan visar.

Jesus14Cross.jpg (4570 bytes)      Den judiska åldern ändade på sätt och vis, då Herren vid slutet af sin tre och ett halftåriga verksamhetstid förkastade detta folk, sägande: »Edert hus skall allmnas eder öde.»  (Matt 23: 38.)  Likväl bevisades dem ynnest i tre och ett halft års tid därefter, i det att evangelii kallelse begränsades till dem, i öfverensstämmelse med profetens förklaring (Dan. 9: 24—27) rörande sjuttio (års-) veckors ynnest mot dem och att Messias i midten af den sista veckan skulle dödas, men icke för sig själf. 

     »Kristus dog (icke för sig själf utan) för våra synder» och kom därigenom slaktoffer och spisoffer att upphöra midt i veckan – tre och ett halft år före utgången af de sjuttio förbundsveckorna [page 238] af ynnest mot judafolket.  Då det sanna offret framburits, kunde de förebildliga offren naturligtvis ej längre erkännas af Jehova.

Paul3.jpg (3801 bytes)
Gospel to the Gentiles
     Det var således i en fullare mening, som den judiska åldern upphörde med slutet af den sjuttionde veckan, eller tre och ett halft år efter korsfästelsen, efter hvilken tid evangelium predikades äfven för hedningarna, begynnande med Kornelius.  (Apg. 10: 45.)  Detta afslutade deras tidsålder, hvad beträffar Guds ynnest mot och erkännande af den judiska församligen; deras nationella tillvaro upphörde i den stora tid af nöd, som följde.

     I denna den judiska skördens period tog evangelieåldern sin början.  Syftet med denna tidsålder är kallelsen, utvecklingen och pröfningen af »Guds Krist» – hufvud och kropp.  Detta är ande-hushållningen; följaktligen är det egentligt att säga, att evangelieåldern begynte med Jesu smörjelse »med den heliga anden och med kraft:» (Apg. 10: 38;  Luk. 3: 22;  4: 1, 18) bid hans döpelse.  Den började tre och ett halft år senare, hvad beträffar församlingen, hans kropp.

Gospel Age Harvest
"In the time of harvest I will say to the reapers, Gather ye together first the tares, and bind them in bundles... but gather the wheat into my barn."
Matthew 13:30

"The harvest is the end of the age."
Matthew 13:39

     Slutperioden af evangelieåldern utgöres äfven af en »skörd», under hvilken åter två åldrar öfverskjuta hvarandra – evangelieåldern ändas och återställelseeller tusenårsåldern begynner.

     Evanglieåldern slutar gradvis, liksom des förebild eller »skugga», den judiska åldern gjorde.  

     Liksom där skördens sju första år voro särskildt ägnade åt verksamhet i och för Israel efter köttet och voro år af ynnest, så finna vi här en likartad sjuårsperiod antydd, som har samma betydelse för evangelii församling, och som efterföljes af en tid af nöd (»eld») öfver världen, såsom straff för ondskan och förberedelse för rättfärdighetens regering, men härom mera längre fram.

N - Plane of Human Perfection – Actual or Reckoned
"What is man, that thou art mindful of him?...Thou madest him a little lower than the angels."
Hebrews 2:6-9

P - Plane of Typical Perfection
"For the law having a shadow of good things to come, and not the very image of things, can never with those sacrifices which they offered year by year continually make the comers  thereunto perfect."
Hebrews 10:1

R - Plane of Sin and Depravity
"Wherefore, as by one man sin entered into the world, and death by sin; and so, death passed upon all men, for that all have sinned."  Romans 5:12

Vägen till härlighet.

     K, L, M, M, P, R, framställa hvardera ett olika plan.  N är den fullkomliga mänskliga naturens plan.  Adam [page 239] befann sig på detta plan, innan han syndade; men från ögonblicket för sin olydnad sjönk han till det moraliskt fördärfvade eller syndiga planet, R, på hvilket alla hans efterkommande födas.  

     Detta plan motsvarar den »breda vägen», som leder till fördärfvet.  P betecknar den förebildliga rättfärdiggörelsens plan, hvilken rättfärdiggörelse räknas såsom åstadkommen genom lagens offer.  Det var icke faktisk fullkomlighet, ty »lagen fullkomnade intet». – Ebr. 7: 19.

     N betecknar icke endast den mänskliga fullkomlighetens plan, sådant det en gång intogs af den fullkomliga människan, Adam, utan äfven alla rättfärdiggjorda personers ställning. 

     »Kristus dog för vara synder, enligt skrifterna», och alla, som tro på Kristus – alla, hvilka taga emot hans fullkomliga och fullbordade verk såsom deras rättfärdiggörare – räknas följaktligen på grund af tro såsom rättfärdiggjorda, som om de voro fullkomliga människor, som om de aldrig hade varit syndare. 

     Alla, hvilka mottaga Kristus såsom sin återlösare, äro alltså i Guds åsyn tillräknelsevis på den mänskliga fullkomlighetens plan, N.  Detta är den enda ståndpunkt, från hvilken människan kan nalkas Gud eller hafva umgänge med honom.  Alla på detta plan kallar Gud söner – mänskliga söner.  Adam var på detta sätt en son (Luk. 3: 38), som hade umgänge med Gud före sin olydnad.  Alla, hvilka antaga vår Herre Jesu fullbordade återlösningsverk, hållas för eller räknas såsom återställda till ursprunglig renhet; och följaktligen hafva de gemenskap eller umgänge med Gud.

     Under evangelieåldern har Gud gjort ett särskildt erbjudande till rättfärdiggjorda mänskliga varelser, nämligen att de på vissa villkor må undergå en förvandling till natur, att de må upphöra att vara jordiska, mänskliga varelser och blifva himmelska, andliga varelser, liksom Kristus, deras återlösare. 

Baptism1.jpg (2649 bytes)
Baptism -
A symbol of consecration.

  "...present your bodies a living sacrifice...
your reasonable service."
Romans 12:1

     En del troende – rättfärdiggjorda människor – äro belåtna [page 240] med den glädje och frid, de hafva genom tron på sina synders förlåtelse, och gifva därför icke akt på den röst, som kallar dem att komma högre upp.  

     Andra, som äro rörda af Guds kärlek, sådan den visat sig i deras återlösning från synden, och som känna att de icke äro sina egna, emedan de hafva blifvit dyrt köpta, säga: »Herre, hvad vill du, att jag skall göra?»  

     Sådana hafva Herrens svar genom Paulus, som säger: »Så förmanar jag nu eder, mina bröder, vid Guds barmhärtighet, att I frambären edra kroppar till ett offer, som är lefvande, heligt och Gud behagligt, eder förnuftiga gudstjänst.»  (Rom. 12: 1.)  Hvad menar aposteln med att sålunda påyrka frambärandet af oss själfva såsom lefvande offer?  

     Han menar, att vi till Guds tjänst skola inviga all den förmåga och begåfning, vi äga, att vi härefter icke mera lefva för oss själfva, ej heller för våra vänner eller för vår familj, ej heller för världen eller för någonting annat utan för att lyda och tjäna honom, som köpte oss med sitt eget dyra blod

Jesus6A.jpg (5209 bytes)

     Men enär Gud icke ville mottaga befläckade eller ofullkomliga typiska offer och vi alla blefvo syndare genom Adam, kunna vi då vara behagliga offer?  Paulus visar, att det är endast, emedan vi äro heliga, som vi äro behagliga offer.  

     Vi äro icke heliga på samma sätt som Jesus, hvilken icke visste af någon synd, ty vi äro af det fördömda släktet, ej heller emedan vi helt och hållet lyckats uppnå fullkomlighet i vår vandel, ty vi hålla före, att vi icke hunnit till den fullkomlighet, hvartill vi äro kallade, utan vi hafva denna skatt i (sköra och otäta) lerkärl, på det att härligheten af vår slutliga fullkomlighet må ses vara af Guds nåd och icke af vår egen kraft.  Men vår helighet och behaglighet för Gud såsom offer kommer däraf, att Gud för intet har rättfärdiggjort oss från all synd genom tron på Kristi offer för vår skull.

CrossCrown2.jpg (8427 bytes)

K - Plane of Glory
"To them who by patient continuance in well doing seek for glory and honour and immortality, eternal life." Romans 2:7

L - Plane of Perfect Spirit Being
"Jesus saith unto her, Touch me not; for I am not yet ascended to my Father..."
John 20:17

M - Plane of
Spirit Begettal

"And the Holy Spirit descended in a bodily shape like a dove upon him, and a voice...said, thou art my beloved Son..." Luke 3:22,
Acts 10:38

Jesus35BaptismA.jpg (9196 bytes)

     Så många, som sätta värde på och hörsamma denna kallelse, äro glada att räknas värdiga att lida smälek [page 241] för Kristi namns skull och se icke efter de ting, som synas, utan efter dem, som icke synas: efter »lifvets krona», »den segerlön, som förehålles af Guds kallelse ofvanefter i Kristus Jesus», och »den härlighet, som på oss kommer att uppenbaras».  

     Från det ögonblick, de invigt sig åt Gud, räknas dessa ej längre såsom människor utan såsom aflade af Gud genom sanningens ord – ej längre mänskliga utan härefter andliga barn.  De äro nu ett steg närmare segerlönen eller priset, än då de först trodde.  Men deras andliga varelse är ännu ofullkomlig: de äro endast aflade, ännu icke födda af anden.  De äro andliga barn i embryo-eller fostertillstånd, på planet M – andeaflelsens plan.

Emedan de äro aflade af anden, räknas de icke längre såsom mänskliga utan såsom andliga, ty den mänskliga naturen, en gång deras, en gång rättfärdiggjord, hafva de nu uppgifvit eller räknat såsom död – ett lefvande offer, heligt, välbehagligt för och antaget af Gud.  

De äro nu nya skapelser i Kristus Jesus:  det gamla (mänskliga förhoppningar, vilja och syftemål) är förgånget, och allting har blifvit nytt; ty I ären icke i köttet utan i anden, om Guds ande annars bor i eder.  (2 Kor. 5: 17;  Rom. 8: 9.)  

Om I hafven blifvit aflade af anden, »hafven I (såsom mänskliga varelser) dödt, och edert lif är fördoldt med Kristus i Gud».

     Planet L framställer det fullkomliga andliga tillvarelseplanet, men innan detta plan, L, kan uppnås, måste villkoren i vårt förbund uppfyllas.  Det är en sak att göra förbund med Gud och lofva, att vi skola vara döda för allt mänskligt, och en annan sak att fullborda detta förbund under hela vårt jordelif – hålla kroppen under (död), lämna vår egen vilja utan afseende och göra endast Herrens vilja.  Inträdet på planet L kallas födelse eller det fulla inträdet i lifvet såsom andevarelse.  

     Hela församlingen kommer att inträda på detta plan, sedan den blifvit uttagen (utvald) ur världen i evangelieålderns »skörd» eller [page 212] ände.  De, »som hafva dött i Kristus, skola uppstå först».  Därefter skola vi, som lefva och äro kvar, förvandlas i ett nu – blifva fullkomliga andevarelser med kroppar lika Kristi härlighets kropp (ty »detta dödliga måste ikläda sig odödlighet»).  Sedan, när det fullkomliga har kommit, skall det, som är endels (det aflade tillståndet med de åtskilliga hinder från köttets sida, med hvilka vi nu äro behäftade), upphöra.

     Men ännu ett ytterligare steg återstår utom det till fullkomlig andlig varelse, nämligen till »härligheten därefter» -- planet K.  Vi syfta härmed icke på härlighet i fråga om natur utan på en maktens eller ämbetets härlighet.  Uppnåendet af planet L medför full personlig härlighet, d. v. s. härligt väsen i Kristi likhet.  

     Men sedan vi blifvit på så sätt fullkomnade och gjorda helt och hållet lika vår Herre och vårt hufvud, skola vi blifva delaktiga med honom i maktens och ämbetets »härlighet» -- sitta med honom på hans tron, såsom han, efter det han vid sin uppståndelse blifvit fullkomnad upphöjdes till Majestätets högra sida i höjden.  Sålunda skola vi ingå uti evig härlighet, planet K.

a - Adam
in Perfection

"And God said, Let us make man in our image, after our likeness..."
"And God saw every thing that he had made, and behold, it was very good..."
Genesis 1:27,31

b - Fallen Adam
and His Posterity before the Flood

"And God saw that the wickedness of man was great..."
Genesis 6:5

c - Ancient Worthies
"...Abraham believed God, and it was counted to him
for righteousness."
Romans 4:3

d - Mankind from flood to Messianic Age to Messianic Age
"Wherefore, as by one man sin entered into the world, and death by sin; and so death hath passed upon all men, for that all have sinned."
Romans 5:12

e - Fleshly Israel Typically Justified as a Nation
"For the law having
a shadow of good things to come, and not the very image of the things, can never with those sacrifices which they offered year by year continually make the comers thereunto perfect."
Hebrews 10:1

f - Jewish Time of Trouble
"Whose fan is in his hand, and he will thoroughly purge his floor, and will gather the wheat into his garner; but the chaff he will burn with fire unquenchable."
Luke 3:17

g - Jesus at age 30, a Perfect Man a Perfect Man
g - Jesus at age 30, a Perfect Man a Perfect Man
"...Christ Jesus... made himself of no reputation and took upon him the form of a servant and was made in the likeness of men."
Philippians 2:5,7

     Låtom oss nu omsorgsfullt studera kartan och gifva akt på dess framställning af de olika dragen af Guds plan.  I dessa illustrationer begagna vi pyramidfiguren till att beteckna fullkomlighet, emedan den passar så väl, och emedan hänsyftning därpå tydligen göres i skriften.

     Adam var en fullkomlig varelse, pyramid a.  Märk dess plats – på planet N, hvilket betecknar mänsklig fullkomlighet.  På planet R, syndens och ofullkomlighetens eller det moraliska fördärfvets plan, finnes pyramiden utan topp, b, en ofullkomlig figur, som föreställer den fallne Adam och hans efterkommande – moraliskt fördärfvade, syndiga och fördömda.

     Abraham och andra, som på den tiden voro rättfärdiggjorda (det vill säga; räknades fullkomliga) på grund af tron, föreställas genom en pyramid, c, på [page 243]planet N.  

     Abraham var en medlem af den fördärfvade mänskliga familjen och hörde af naturen jämte de öfriga till planet R; men Paulus upplyser oss, att räknades af Gud såsom en syndfri och fullkomlig människa på grund af sin tro.  

     Detta lyfte honom, enligt Guds värdering, upp öfver den moraliskt fördärfvade, syndiga människovärlden till planet N; men ehuru han faktiskt ännu var ofullkomlig, så upptogs han till den ynnest, som Adam förlorat, nämligen umgänge med Gud såsom »vän».  (Jak. 2: 23.)

     Alla, som befinna sig på det fullkomliga (syndfria) planet N, äro Guds vänner, och han är deras vän; men syndare (på planet R) äro i fiendskap mot Gud -- »fiender genom onda gärningar».

     Efter floden var människovärlden, som betecknas med figuren d, fortfarande på planet R – ännu i fiendskap – och den förblifver där, till dess valet af evangelii församling skett och tusenårsåldern begynner.

»Israel efter köttet» var under den judiska åldern, då de förebildliga offren af oxar och bockar renade det (icke verkligt utan på ett förebildligt sätt, »ty lagen fullkomnade intet» -- Ebr. 7: 19), på ett förebildligt sätt rättfärdiggjordt, följaktligen är Israel, e, på planet P, den förebildliga rättfärdiggörelsens plan, som varade från lagens utgifvande på Sinai berg, till dess Jesus gjorde slut på lagen, fastnaglande den vid korset.  

Där upphörde den förebildliga rättfärdiggörelsen genom införandet af de »bättre offren» -- bättre än de judiska förebilderna – som verkligt »borttaga världens synd» och verkligt »fullkomna dem, som framträda med dem». – Ebr. 10: 1. 

     Den pröfningens och nödens eld, genom hvilken det köttsliga Israel gick, då Jesus var närvarande och frånskilde och uttog hvetet, de »rätta israeliterna», ur deras namnkyrka, och särskildt den omständigheten, att [page 244] han efter hvetets frånskiljande »uppbrände agnarna (den förkastade delen af detta system) i outsläcklig eld», betecknas med figuren f.  Det var en tid af nöd, som de ej förmådde afvända.  Se Luk. 3: 17;  21: 22; 1 Tess. 2: 16.

     Jesus var vid trettio års ålder en fullkomlig, mogen man (g), han hade lämnat det andliga tillståndets härlighet och blifvit människa, på det han af Guds nåd skulle smaka döden för alla.  Guds lags rättvisa är absolut:  öga för öga, tand för tand och lif för lif.  

     Det var nödvändigt, att en fullkomlig människa skulle dö för människosläktet, ty rättvisans kraf kunde ej pa något annat sätt tillfredsställas.  En ängels död kunde lika litet utgöra straffet och lösa människan som oxars och bockars död, som aldrig kan »borttaga synder».  Därför blef han, hvilken kallas »begynnelsen till Guds skapelse», människa, »vardt kött», pa det han skulle kunna erlägga den återlösen (motsvarande pris), som skulle friköpa vårt släkte.  

     Han måste hafva varit en fullkomlig människa, annars hade han icke kunnat göra mera än hvilken  medlem som helst af människosläktet för prisets erläggande.  Han var »helig, oskyldig, obesmittad, skild från syndarne».  Han antog samma form eller gestalt, som syndare hafva -- »syndigt kötts liknelse» -- människors liknelse.  

      Men han antog den i dess fullkomlighet: han tog intet af dess synd eller dess ofullkomlighet på annat sätt, än att han frivilligt delade någras sorger och smärtor under sin ämbetstid, påtagande sig deras smärtor och skröpligheter, då han meddelade dem sin lifskraft, hälsa och styrka.  

Jesus41Crosssign.gif (17499 bytes)      Det står skrifvet, att »han tog på sig våra skröpligheter, och våra sjukdomar bar han», och »kraft (lif, lifskraft, styrka) utgick från honom, och han helade alla». – Mark. 5: 30;  Luk. 6: 19;  Matt. 3: 16, 17;  Es. 53: 4.

     I åthäfvor funnen såsom en (fullkomlig) människa ödmjukade han sig och vardt lydig intill döden.  Han [page 245] frambar sig åt Gud, sägande: »Se, jag kommer, i boken är skrifvet om mig, för att göra din vilja, o Gud», och han symboliserade sin invigning genom ett vattendop.  

     Då han så frambar sig själf, invigde sin varelse, var hans offer heligt (rent) och behgligt för Gud, som gaf sitt mottagande tillkänna genom att uppfylla honom med sin ande och med kraft – när den heliga anden kom öfver honom och sålunda smorde honom.

h - Jesus, Spirit Begotten at Jordan  at Jordan
"And Jesus, when he was baptized, went up straightway out of the water: and, lo, the heavens were opened unto him, and he saw the Spirit of God descending like a dove, and lighting upon him."
Matthew 3:16

i - Jesus Resurrected as a Divine Being
"And he is the head of the body, the church: who is the beginning, the firstborn from the dead..."
Colossians 1:18

     Detta uppfyllande med anden var aflelsen till en ny natur – den gudomliga --, hvilken skulle blifva fullt utvecklad eller födas, då han till fullo hade utfört offrandet – uppoffringen af den mänskliga naturen.  

     Denna aflelse var ett steg uppåt från mänskliga villkor och framställes med pyramiden h, på planet M, andeaflelsens plan.  På detta plan tillbragte Jesus tre och ett halft år af sitt lif, till dess hans männskliga tillvaro slutade på korset.  Sedan han hade varit död i tre dagar uppväcktes han till lif – till fullkomligheten af andligt väsen (i, planet L), född af anden, »den förstfödde från de döda».  

»Det, som är födt af anden, är ande  

     Således var Jesus vid och efter sin uppståndelse en ande, en andevarelse och ej längre en mänsklig varelse i någon bemärkelse.

     Sant är, att han efter sin uppståndelse ägde förmåga att synas som människa och verkligen gjorde det, på det han måtte undervisa sina lärjungar och för dem ådagalägga, att han ej längre var död; men han var icke en människa och var ej längre beroende af mänskliga villkor utan kunde gå och komma likt vinden (till och med när dörrarna voro stängda), och ingen visste, hvarifrån han kom, eller hvart han gick.  

»Så är hvar och en, som är född af anden.» -- Joh. 3: 8.  Jämför 20: 19, 26.

k - Jesus, 40 days after his resurrection in divine glory 40 days after his resurrection in divine glory
"Which he wrought in Christ, when he raised him from the dead, and set him at his own right hand in the heavenly places, far above all principality and power, and might, and dominion, and every name that is named."
Ephesians 1:20,21

l - Jesus, in the Gospel Age, set down with the Father on His  throne on His  throne
"To him that overcometh will I grant to sit with me in my throne, even as I also overcame and am set down with my Father in his throne."
Revelation 3:21

     Alltifrån det ögonblick, han ivigde sig till offer, vid sitt dop, hade det mänskliga räknats såsom dödt, och därifrån räknades begynnelsen af den nya naturen, som blef fullkomnad vid uppståndelsen, då hand uppnådde [page 246] det fullkomliga andeplanet, L, och uppstod med en andlig kropp.

Fyrtio dagar efter sin uppståndelse uppfor Jesus till majestätet i höjden – den gudomliga härlighetens plan, K (pyramiden k).  Under evangelieåldern har han varit i härlighet (l), »sittande med Fadern på hans tron», och varit hufvud öfver sin församling på jorden – dess styresman och ledare.  

Under loppet af hela evangelieåldern har församlingen varit stadd i utveckling, underkastad disciplin och pröfning, för det ändamål att hon i tidsålderns slut eller skörd måtte blifva hans brud och medarfvinge.  Följaktligen har hon gemenskap i hans lidanden, på det hon ock må förhärligas med honom (planet K), då den rätta tiden kommer.

      Församlingen har att taga samma steg till härlighet som hennes höfding och Herre, som »har gifvit oss en föresyn, på det vi skulle vandra i hans fotspår» -- blott med den skillnaden, att församlingen börjar på ett lägre plan.  

    Såsom vi hafva sett, kom Herren till planet af mänsklig fullkomlighet, N, under det vi alla, som tillhöra det adamitiska släktet, befinna oss på ett lägre plan, R – planet af synd, ofullkomlighet och fiendskap emot Gud.  Hvad som allra först är nödvändigt för oss, är således, att vi rättfärdiggöras och på så sätt nå planet N.  Huru sker detta?  Genom goda gärningar?  Nej, syndare kunna icke göra goda gärningar. 

PilgrimCross.jpg (3788 bytes)

     Vi kunde icke förorda oss själfva inför Gud; därför »bevisar Gud sin kärlek till oss däruti, att Kristus har dött för oss, medan vi ännu voro syndare».  (Rom. 5: 8.)  

    Det villkor, hvarpå vi nå det rättfärdiggjorda eller fullkomliga mänskliga planet, är således att Kristus dog för våra synder, återlöste oss och lyfte oss »genom ttron på hans blod» upp till det fullkomliga planet, från hvilket alla föllo i Adam.  

»Vi äro rättfärdiggjorda (lyfta till planet N) genom tron.»  

    »Då vi nu hafva blifvit rättfärdiggjorda af tron, [page 247] hafva vi frid med Gud» (Rom. 5: 1) och anses icke längre af Gud såsom fiender utan såsom rättfärdiggjorda mänskliga söner på samma plan som Adam och Herren Jesus, endast att de voro faktiskt fullkomliga, då däremot vi blott och bart räknas så af Gud.  

     Denna tillräknade rättfärdiggörelse tillägna vi oss genom tron på Guds ord, som säger:  I ären »köpta», »återlösta», rättfärdiggjorda fritt ifrån allting.  Vi stå i Guds åsyn oklanderliga, fläckfria och heliga i Kristi genom tron oss tillräknade rättfardighets klädnad.  

     Han samtyckte till att våra synder blefvo honom tillräknade, på det han måtte bära vårt straff för oss, och han dog å våra vägnar, såsom om han varit syndaren.  Hans rätfärdighet tillräknas följaktligen alla dem, som antaga hans återlösning, och medför alla de rättigheter och välsignelser, som ursprungligen ägdes, förrän synden inkom.  

     Den återställer oss till lif och gemenskap med Gud.  Denna gemenskap kunna vi genast åtnjuta genom att öfva tro, och lifvet och den fullare gemenskapen och glädjen komma säkert -- »i sinom tid». 

PilgrimPray.jpg (4673 bytes)

     Men kom ihåg, att fastän rättfärdiggörelsen är en välsignad sak, så förändrar den icke vår natur*: vi äro fortfarande mänskliga varelser.     Vi äro frälsta från det usla tillståndet af synd och främlingsskap för [page 248] Gud, och i stället för att vara mänskliga syndare äro vi mänskliga söner, och nu, emedan vi äro söner, talar Gud till oss såsom sådana.  

    Under evangelieåldern har han inbjudit den »lilla hjorden» af »medarfvingar», sägande:  »Min son, gif mig ditt hjärta» -- det är:  gif dig själf, alla dina jordiska krafter, din vilja, dina förmågor, ditt allt åt mig, såsom Jesus har gifvit dig ett föredöme, så vill jag göra dig till en son på ett högre plan än det mänskliga.  

     Jag skall göra dig till en andlig son med en andlig kropp lik den uppståndne Jesus – Faderns »väsendes rätta afbild».  Om du vill uppgifva alla jordiska förhoppningar, sträfvanden, syften o. s. v., helt uppoffra den mänskliga naturen och förbruka den i min tjänst, så vill jag gifva dig en högre natur än återstoden af ditt släkte, jag vill göra dig »delaktig af Guds natur» -- till en Guds arfvinge och Jesu Kristi medarfvinge, om du annars lider med honom, på det att du ock med honom må varda förhärligad.

[*Ordet natur begagnas i en oegentlig bemärkelse, när det säges om en människa, att hon har en elak natur.  Strängt taget är ingen människa ond af naturen.  Människonaturen är »mycket god», en jordisk afbild af den gudomliga naturen.  

Således är hvarje människa af god natur, ehuru denna goda natur blifvit förfördärfvad.  Det är alltså onaturligt för en människa att vara ond, brutal o. s. v., och naturligt för henne att vara lik Gud.  

Det är i denna dess ursprungliga bemärkelse, vi ofvan begagna ordet natur.  Vi äro genom Kristus rättfärdiggjorda eller berättigade till ett fullt återinträdande uti alla de privilegier och välsignelser, som tillhöra vår mänskliga natur – den jordiska afbilden af Gud.]

     De, som rätteligen uppskatta detta pris, som förehålles dem i evangelium, aflägga med glädje allt, som tynger, och löpa med tålamod i den förelagda kampen, på det de må vinna det.  Våra gärningar voro ej påkallade för att tillförsäkra oss rättfärdiggörelse:  vår Herre Jesus gjorde allt, hvad som för detta ändamål kunde göras, och då vi genom tron mottogo hans fulländade verk, blefvo vi rättfärdiggjorda, lyftade till planet N.  Men nu, om vi vilja gå vidare, kunna vi icke undvara gärningar.  

    Vi få visserligen icke förlora vår tro, ty då förlora vi därigenom vår rättfärdiggörelse; men så framt vi äro rättfärdiggjorda och framhärda i tron, äro vi (förmedelst den nåd, som gifvits oss genom vår aflelse af anden) i stånd att bära frukt och göra gärningar, som äro välbehagliga för Gud.  Och Gud fordrar detta, ty det är det offer, vi förbundo oss att göra.  Gud fordrar, att vi visa vårt värderande af det stora priset genom att för detsamma gifva allt, [page 249] hvad vi hafva och äro, ej åt människor utan åt Gud – ett heligt och genom Kristus för honom behagligt offer, vår förnuftiga gudstjänst.

Jesus10WidowsMiteA.jpg (3638 bytes)

The Widow's Mite - pictures the Christian giving his/her all in consecration.

 

 

CrossCrown3.jpg (1999 bytes)

     Då vi öfverlämna allt detta, fråga vi:  Herre, huru vill du, att jag skall frambära detta, mitt offer, min tid, begåfning, inflytande o. s. v. åt dig?  

    Då vi därpå forska i Guds ord efter svar, höra vi hans röst, sägande oss, att vi skola öfverlämna vårt allt till honom, såsom vår Herre Jesus gjorde, genom att göra väl mot hvar man, allt efterson vi hafva tillfälle, och särskildt mot trons husfölk – betjänande dem med andlig eller lekamlig spis, klädande dem i Kristi rättfärdighet eller med jordisk beklädnad i mån af vår förmåga eller deras behof.  

    När vi invigt allt, aflas vi af anden och hafva nått planet M; och nu äro vi genom den oss gifna kraften, om vi begagna oss däraf, i stånd att uppfylla hela vårt förbund och blifva öfvervinnare, ja mer än öfvervinnare genom honom (hans kraft eller ande), som älskar oss och har köpt oss med sitt eget dyra blod.  Men när du sålunda vandrar i Jesu fotspår, så:

»Tro ej, du segern vunnit;
Ej hvila, kämpa blott!
Ditt mål du ej har hunnit,
Förr’n du din krona fått.»

     Kronan skall vinnas, då vi likt vår trogne broder Paulus hafva kämpat en god kamp och fullbordat loppet, men icke förr.  Till dess måste lågan och rökelsen af vårt offer af arbete och tjänst dagligen uppstiga – ett offer af en söt lukt för Gud, välbehagligt genom Jesus Kristus vår Herre.

     De »afsomnade» af denna öfvervinnande klass skola uppväckas till andevarelser, planet L, och de af samma klass, som lefva och äro kvar till Herrens tillkommelse, skola »förvandlas» till samma plan af andlig tillvaro och skola ej ett ögonblick »sofva», ehuru »förvandlingen» kommer att nödvändiggöra lerkärlets upplösning.[page 250]  

    Ej längre svaga, jordiska, dödliga, förgängliga varelser skola dessa vara, som äro födda af anden, utan himmelska, andliga, oförgängliga, odödliga varelser. – 1 Kor. 15: 44, 52.

Bride10.jpg (2712 bytes)

     Vi veta icke, huru länge det kommer att dröja efter deras »förvandling» eller fullkomning såsom andevarelser (planet L), innan de såsom en fulltalig och fullständig skara blifva förhärligade (planet K) tillsammans med Herren och förenade med honom i makt och stor härlighet.  

    Detta förenande och fulla förhärligande af hela Kristi kropp med hufvudet hålla vi för att vara »Lammets bröllop», förening med bruden, då hon skall fullt ingå uti sin Herres glädje.

m - Spirit Begotten Class who become the Great Company
"...a great multitude, which no man could number... stood before the Lamb, clothed with white robes, and palms in their hands."
Revelation 7:9

 

n - Spirit Begotten Class who become the Bride of Christ
"Fear not, little flock, for it is your Father’s good pleasure to give you the kingdom." Luke12:32

    Kasta åter en blick på kartan; n, m, p, q beteckna fyra särskilda klasser, hvilka tillsammans utgöra evangelii namnförsamling såsom ett helt, hvilken gör anspråk på att vara Kristi kropp.  Både klassen n och klassen m äro på det andeaflade planet, M.  

    Dessa två klasser hafva existerat tillsammans under hela evangelieåldern, båda hafva ingått förbund med Gud att blifva lefvande offer, båda hafva blifvit »benådade i den älskade» och aflade af anden till »nya skapelser».  

     Skillnaden mellan dem är följande: n betecknar dem, som uppfylla sitt förbund och äro döda med Kristus med hänsyn till den jordiska viljan, jordiska syften och sträfvanden, under det att m föreställer den större skaran af de andeaflade barn, som hafva ingått förbund, men som, tyvärr rygga tillbaka för fullbordandet däraf.  Klassen n består af de öfvervinnare, som skola blifva Kristi brud oc sitta med Herren på hans tron i härlighet – planet K. 

     Detta är den »lilla hjorden», åt hvilken det är Faderns goda behag att gifva riket.  (Luk. 12: 32.)  De, som tillhöra klassen m, rygga tillbaka för den mänskliga viljans död, men Gud älskar dem dock och skall därför genom motgång och nöd föra dem till planet L, det fullkomliga andliga planet.  Men de skola hafva mist rätten till planet K, härlighetens [page 251] tron, emedan de icke frivilligt öfvervunno.  

    Om vi sätta värde på vår Faders kärlek, om vi önska vår Herres gillande, om vi åstunda att blifva medlemmar af hans kropp, hans brud, och att sitta på hans tron, måste vi troget och villigt uppfylla vårt offerförbund.

p - Believers,
but not fully consecrated

"For many are called, but few
are chosen."
Matthew 22:14

 

q - Church- Goers, but not Believers; Hypocrites
"Beware of false prophets, which come to you in sheeps’ clothing, but inwardly they are ravening wolves."
Matthew 7:15

Wheat5.jpg (5526 bytes)

"Let both grow together until the harvest; and in the time of harvest I will say to the reapers, Gather ye together first the tares, and bind them in bundles to burn them: but gather the wheat
into my barn."  
Matthew 13:30

Wheat7.jpg (4312 bytes)

     Flertalet af den så kallade församlingen eller kyrkan betecknas genom delen p.  Märk, att de icke äro på planet M utan på planet N.  De äro rättfärdiggjorda men icke helgade.  De äro icke helt invigda åt Gud och därför icke aflade såsom andevarelser.  

    De äro emellertid högre än världen, emedan de mottaga Jesus såsom sin återlösen från synden; men om de alltfort vägra att antaga denna tidsålders höga kallelse att blifva medlemmar af Guds andliga familj, förlora de sin trosrättfärdiggörelse och komma åter på samma ståndpunkt som världen. 

     Om de slutligen, i återställelsens tider, underkasta sig Kristi rikes rättfärdiga lagar, skola de dock uppnå den fullkomliga jordiska människans, Adams, likhet.  De skola fullständigt återvinna allt, hvad som genom honom gick förloradt.  

    De skola nå samma mänskliga fullkomlighet i intellektuellt, moraliskt och fysiskt hänseende och skola åter vara i Guds afbild, såsom Adam var, ty till allt detta blefvo de återlösta.  Denna klass, p, drager sålunda icke egentlig fördel af sin tillräknade rättfärdiggörelse i närvarande tid (i hvilken rättfärdiggörelse genom tron är möjliggjord – under tusenårsåldern skola människorna verkligt rättfärdiggöras).  

    Detta rättfärdigande beviljas nu för det särskilda ändamålet att sätta några i stånd att offra det tacknämliga offret och blifva klassen n såsom lemmar af »Kristi kropp».  De, som tillhöra klassen p, mottaga Guds nåd (rättfärdiggörelse) fåfängt (2 Kor. 6: 1): de begagna sig ej däraf för att gå vidare och frambära sig såsom tacknämliga offer under denna tid, då offer äro välbehagliga för Gud. 

    De, som tillhöra denna klass, [page 252] äro icke »helgon», icke lemmar af den invigda »kroppen», men kallas likväl af aposteln »bröder»  (Rom. 12: 1.)  I samma mening skall hela släktet, sedan det blifvit återställdt, för alltid vara bröder till Kristus och barn till Gud, ehuru af en annan natur.  Gud är Fader till alla, som äro i harmoni med honom, på hvarje plan och af hvarje natur.

     En annan klass i förening med namnförsamlingen, en klass, som aldrig trodde på Jesus såsom offret för deras synder och som följaktligen icke är rättfärdiggjord – icke på planet N --, betecknas nedanför planet N med delen q.  

    Dessa äro »ulfvar i fårakläder», ehuru de kalla sig kristna och erkännas såsom medlemmar af namnförsamlingen.  De tro icke verkligen på Kristus såsom sin återlösare, de höra till planet R, de tillhöra världen och äro ej på sin plats i församlingen, hvilken de äro till stor skada.  I detta blandade tillstånd, med dessa olika klasser, n, m, p och q, blandande sig om hvarandra och alla kallande sig kristna, har församlingen existerat under hela evangelieåldern.  

    Såsom Herren förutsade, är det nominella himmelriket (namnförsamlingen) likt en med hvete och ogräs besådd åker.  Och han sade, att han ville låta »båda växa tillsammans intill skörden» i tidsålderns slut.  I skördetiden skall han säga till skördemännen (»änglarna» -- sändebuden): »Hämten först ogräset tillhopa och binden det i knippen för att uppbränna det, men hvetet samlen i min lada.» -- Matt. 13: 30, 38, 41, 49.

     Dessa Herrens ord visa, att medan det var hans afsikt att låta båda växa tillsammans under tidsåldern och att låta dem erkännas såsom medlemmar af namnförsamlingen, så var det ock hans afsikt, att en tid för särskiljandet af dessa olika element skulle komma, då de, som verkligen utgöra församlingen, hans helgon (n), godkända och erkända af Gud, skulle blifva uppenbara. – Matt. 13: 39.

Wheat.jpg (3601 bytes)

     Under evangelii ålder har den goda säden växt, och ogräs, eller efterapningar, likaså.  »Den goda säden är [page 253] rikets barn», klasserna n och m, under det att »ogräset är den ondes barn».  Alla, som tillhöra klassen q, och många, som tillhöra klassen p, äro därför »ogräs», ty »ingen kan tjäna två herrar» och »I ären tjänare åt den, hvilken I lyden».  

   Enär de, hvilka tillhöra klassen p, icke inviga sin tjänst och sina förmågor åt Herren, som köpte dem – en förnuftig tjänst --, så använda de utan tvifvel mycket af sin tid och sina förmågor i verklig strid mot Gud och följaktligen i fiendens tjänst.

Wheat6.jpg (4192 bytes)

The Harvest
is a time
of separation
...the Wheat
from the Tares.

     Märk nu på kartan evangelieålderns skörd eller slut: lägg märke till de två delar, i hvilka den är delad – sju år och trettiotre år, ett fullkomligt motstycke till den judiska ålderns skörd.  I likhet med den judiska kommer denna skörd att först blifva en tid af pröfning och siktning för församlingen och därefter en tid af vrede, eller de »sista sju plågornas» utgjutande öfver världen, namnförsamlingen inbegripen.  

    Den judiska församlingen var »skuggan» eller förebilden på det köttsliga planet af allt det evangelii församling åtnjuter på det andliga planet.  Hvad som pröfvade det köttsliga Israel i dess ålders skörd, var den sanning, som då erbjöds detta folk.  Den sanning, för hvilken tiden då var inne, var lien, och den åtskilde de »rätta israeliterna» från den judiska namnförsamlingen, och af det sanna hvetet fanns blott en ringa bråkdel i jämförelse med bekännarna.  

    Så är det ock med denna tidsålders skörd.  Evangelieålderns skörd är, likt den judiska ålderns, under öfverinseende af öfverskördemannen, vår Herre Jesus, som då måste närvara.  (Upp. 14: 14.)  Hans första arbete i denna tidsålders skörd kommer att blifva att skilja de sanna från de falska.  

    På grund af namnförsamlingens blandade tillstånd kallar Herren den »Babylon», förvirring, och skördetiden är den tid, då de olika klasserna i namnförsamlingen skola särskiljas och klassen n göras mogen och fullkomnas.  

    Hvete kommer att skiljas från ogräs, moget hvete från omoget o. s. v.  De, som tillhöra klassen [page 254] n, äro »förstling» af hvetet och efter att hafva afskilts skola de, då tiden är inne, blifva Kristi brud och för alltid vara hos och lika sin Herre.

r - Jesus, at His second advent
"And if I go and prepare a place for you, I will come again, and receive you unto myself; that where I am, there ye may be also."
John 14:3

s - Little Flock, separating from nominal church
"And I heard another voice from heaven, saying, ‘Come out of her, my people, that ye be not partakers of her sins, and that ye receive not of
her plagues."
Revelation 18:4

S - World's time of trouble in Gospel Harvest. Separation of Wheat and Tares.

 

     Denna lilla hjords afskiljande från Babylon visas genom figuren s.  Den är på väg att blifva ett med Herren och att bära hans namn och dela hans härlighet.  

   Den förhärligade Kristus-personen, hufvudet och kroppen, visas genom figuren w.  Figurerna t, u och v beteckna Babylon – namnförsamlingen – såsom fallande och gående i stycken under »vedermödans tid»»Herrens dag».  Ehuru detta kan synas blifva förfärligt, skall det dock i verkligehten blifva till stor fördel för allt det sanna hvetet.  Babylon faller, emedan det icke är, hvad det säger sig vara.  

    Namnförsamlingen innefattar många skrymtare, som anslutit sig till den på grund af dess ansedda ställning i världens ögon, och som genom sitt uppförande göra Babylon till en stank i världens näsa.  Herren har alltid känt deras verkliga karaktär, men i enlighet med sitt uppsåt låter han dem vara intill skörden, då han skall hämta till hopa ur sitt rike (sin sanna församling, och binda i knippor) alla förargelser och dem, som göra orätt, och kasta dem uti den brinnande ugnen (nöd, som förstör deras namnsystem och falska bekännelse).  

    »Då skola de rättfärdiga (klassen n) skina såsom solen i sin Faders rike.»  (Matt. 13: 41—43.)  De svårigheter, som komma öfver församlingen, skola i betydlig mån förorsakas af tillväxten af otro och spiritism af olika slag, hvilket kommer att blifva svåra pröfningar, emedan Babylon inom sig hyser så många mot Guds ord stridande läror.  

    Likasom Kristi kors i den judiska ålderns skörd var en stötesten för juden, som väntade sig härlighet och makt, och en galenskap för den världsvise greken, så skall det i evangelieålderns skörd åter blifva en stötesten och en förargelseklippa.

t - Great Company
"Now if any man build upon this foundation ...wood, hay, stubble; ... it shall be revealed by fire; and the fire shall try every
man’s work..."
I Corinthians  3:12,13

u - Babylon Falling
"And the great city was divided into three parts, and ... fell; great Babylon came in remem- brance before God to give unto her the cup of the wine of the fierceness of
his wrath."
Revelation 16:19

v - Babylon, Hypocrite Element
"And he cried mightily with a strong voice, saying, ‘Babylon the great is fallen, and is become the habitation of devils, and the hold of every foul spirit." Revelation 18:2

w - Glorified Christ, Head
and Body

"And I John saw the holy city, the new Jerusalem...prepared as a bride adorned for her husband."
Revelation 21:2

     Hvar och en, som byggt sin tro på Kristus med något annat än den gudomliga sanningens guld, silfver [page 255] och ädla stenar, och som format en karaktär i öfverensstämmelse därmed, kommer att se sig utsatt för stora svårigheter under vredens (»eldens») tid; ty allt den mänskliga traditionens trä, hö och strå kommer att förtäras.  

     De, som byggt med rätt material, och som följaktligen äga en godkänd karaktär, betecknas med figuren s, under det att t föreställer den »stora skaran», som är aflad af anden, men som byggt med trä, hö och strå – hvete, men icke fullt moget vid den tid, då förstlingen (s) inbärgas.  Dess (t) gå miste om priset:  tronen och den gudomliga naturen, men skola slutligen uppnå fördelse såsom andevarelser af en lägre ordning än den gudomliga naturen.  

     Ehuru dessa äro verkligen invigda, äro de i så hög grad öfverväldigade af världsandan, att de ej gifva sitt lif till offer.  Till och med under »skörden», medan de lefvande lemmarna af bruden afskiljas från andra genom sanningen, komma andras öron, klassen t inbegripen, att vara tröga till att höra.  

    De komma att blifva sena till att tro och sena till att handla i denna åtskiljandets tid.  De komma utan tvifvel att känna sig ganska nedslagna, då de efteråt förnimma, att bruden blifvit fullständig och förenats med Herren, och att de på grund af liknöjdhet och betungande omsorg gått miste om detta stora pris; men skönheten af Guds plan, hvilken de då skola begynna urskilja såsom en kärlekens plan både för dem själfva och för hela människovärlden, skall helt öfvervinna deras sorg, och de skola jubla: 

»Halleluja!  ty Herren Gud, den allsvåldige, har intagit riket.  Låtom oss glädjas och fröjdas och gifva honom äran; ty Lammets bröllop har kommit, och dess hustru har tillredt sig.»  (Upp. 19: 6, 7.)  

     Märk ock, huru rikligt Herren sörjt för dem.  Det budskapet sändes dem:  Ehuru I icke ären Lammets brud, fån I närvara vid bröllopsmåltiden -- 

»Saliga de, som äro kallade till Lammets bröllopsmåltid!» (Vers 9.)  

    Denna stora skara skall i sinom tid genom Herrens tuktan komma [page 256] i full harmoni med honom och hans plan och två sina kläder, på det de till sist må uppnå en ställning (y) på det andliga planet L, näst efter bruden (x). – Upp. 7: 14, 15.

x - The glorified Christ class reigning
"...they shall be priests of God and of Christ, and shall reign with him a thousand years."
Revelation 20:6

y - The Great Company
"...a great multitude which no man could number...stood before the throne, and before the Lamb, clothed
with white robes,
and palms
in their hands."
Revelation 7:9

z - Fleshly Israel restored
"And so all Israel shall be saved: as it is written, There shall come out of Zion the Deliverer,
and shall turn away ungodliness
from Jacob."
Romans 11:26

 

     Nödens tid, sådan den kommer att beröra världen, vidtager, efter det Babylon börjat falla och upplösas.  Det blifver ett omstörtande af allt mänskligt samhällsväsen och af alla regeringar, hvilket bereder världen för rättfärdighetens regering.  

    Under nödens tid skall det köttsliga Israel (e), som varit förkastadt, till dess hedningarnas fullhet skulle inkomma, återinsättas i Guds ynnest, och evangelii församling eller det andliga Israel fullständiggöras och förhärligas.  

    Under tusenårsåldern skall Israel vara den främsta nationen på jorden, i spetsen för alla på det jordiska tillvarelseplanet, och alla lydiga komma att så småningom bringas till enhet och harmoni därmed.

     Återställelsen af dem så väl som af världen i allmänhet till fullkomlig mänsklig natur kommer att utföras gradvis och kräfver hela tusenårsåldern för sit fullständiga genomförande.  

    Under loppet af denna Kristi tusenårsregering kommer den adamitiska döden att så småningom uppslukas eller tillintetgöras.  Dess olika stadier – sjukdom, smärta och svaghet så väl som grafven – komma att böja sig för den store Återställarens makt, till dess den stora pyramiden på vår karta vid den tidsålderns slut är fullständig. 

    Kristus-personen (x) kommer att blifva hufvuden öfver allting:  den stora skaran, änglar och människor – närmast Fadern; därnäst i ordning eller rang kommer den stora skaran, andevarelser (y), och därnäst änglar, sedan Israel efter köttet (z), innefattande endast rätta israeliter, främst bland jordens folk, därpå människovärlden (W), återställd till fullkomlighet, likt det mänskliga släktets hufvud, Adam, innan han syndade.  Denna återställelse kommer att utföras så småningom under tusenårsåldern – återställelsetiderna.  (Apg. 3: 21.) [page 257] 

     Några komma emellertid att utrotas ur folket: för det första alla de, som vid fullt ljus och tillfälle i ett hundra år vägra att göra några framsteg mot rättfärdighet och fullkomlighet (Es. 65: 20), och för det andra de, som efter att hafva framskridit till fullkomlighet i en sista pröfning vid tusenårsålderns slut visa sig trolösa.  (Upp. 20: 9.)  

     Sådana dö den andra döden, från hvilken det icke finnes någon uppståndelse eller återställelse utlofvad.  Blott en individuell pröfning är föranstaltad.  Blott en återlösen kommer någonsin att gifvas.  Kristus dör icke mer.

    Då vi betrakta vår Faders stora plan för upphöjandet af församlingen och välsignandet af Israel och alla släkter på jorden genom en alltings återställelse förmedels församlingen, paminnas vi om änglasången: 

W - Mankind restored to perfection and harmony with God with God
"... Behold the tabernacle of God is with men, and he will dwell with them, and they shall be his people, and God himself shall be with them, and be their God."
Revelation 21:3

PyramidEstelleB.gif (33871 bytes)

»Ära vare Gud i höjden och frid på jorden,till människorna ett godt behag!» 

     Fulländningen af Guds plan skall blifva -- »att sammanfatta allt i Kristus».  Hvem skall då säga, att Guds plan misslyckats?  Hvem skall då säga, att han icke vändt det onda till godo och bringat både människors och djäflars vrede att lända honom till pris?

     Figuren af en pyramid passar väl icke endast som en belysning af fullkomliga varelser, utan den tjänar också att belysa enheten af hela skapelsen, sådan den vid afslutningen af Guds plan kommer att blifva ett, då alltings harmoni och fullkomlighet skall hafva blifvit uppnådd under ledning af Kristus, hufvudet, icke endast för församlingen, som är hans kropp, utan ock för allting i himmelen och på jorden. – Ef. 1:10.

Pyramid.jpg (22346 bytes)

     Kristus Jesus var »begynnelsen», »hufvudet», »slutstenen», »hufvud- (topp-) hörnstenen» i denna storartade byggnad, hvilken änu är blott påbörjad; och i öfverensstämmelse med toppstenens linjer och vinklar måste hvarje understen inpassas.  

    Huru många slags stenar än må finnas i denna byggnad, huru många skilda naturer än må finnas bland Guds söner, jordiska [page 258] och himmelska, måste de alla, för att blifva evigt välbehagliga för honom, blifva till karaktären lika hans Sons bild.  

    Alla, som skola tillhöra denna byggnad, måste blifva delaktiga af lydnadens ande mot Gud och af kärlek till honom och alla hans skapelser, hvilken ande i så rikt mått tedde sig hos Jesus – den ande, som är uppfyllandet af lagen: Du skall älska Herren din Gud, af allt ditt hjärta, af allt ditt förstånd, af all själ och kraft, och din nästa såsom dig själf.

     Vid planens utförande (sådant Guds ord tecknar detta sammanfattande af allt, både himmelskt och jordiskt, under ett hufvud) blef Kristus, hufvudet, först vald, för det andra församlingen, som är hans kropp.  Änglar och andra andeklasser komma därnäst i rang, sedan komma de värdiga af Israel och världen.  Begynnande med den högste kommer ordnandet att fortgå, till dess alla, som vilja, skola hafva blifvit bragta till harmoni och enhet.
     En egendomlighet är, att denna pröfvade hufvudeller topp-hörnsten lägges först och kallas grundsten.  På detta sätt belyses det förhållandet, att grundvalen för allt hopp med hänsyn till Gud och rättfärdighet är lagd, ej på jorden utan i himmelen.  

    Och de, som byggas upp under och fogas till denna himmelska grundval, hållas fast vid densamma genom himmelsk dragningskraft och himmelska lagar.  Och ehuru denna ordning är raka motsatsen till hvad som äger rum i fråga om en jordisk byggnad, huru passande är det icke, att den sten, till hvilkens likhet hela byggnaden kommer att danas, skall läggas först.  

    Och huru passande är det icke också att vår grundval är lagd ofvantill, icke nedantill, och att vi såsom lefvande stenar »uppvyggas i honom i allting».  Sålunda kommer verket att fortgå under tusenårsåldern, till dess hvarje varelse af hvarje natur i himmelen och på jorden skall prisa och tjäna Gud i enlighet med en fullkomlig lydnads rättesnöre. [page 259]  

Världsalltet kommer då att blifva rent; ty på den dagen skall det »ske, att hvar och en själ, som icke hör den profeten, skall utrotas ur folket» -- i den andra döden. – Apg. 3: 22, 23.

 

 

 

TabWaterC.jpg (20842 bytes)

 


TabAltar.jpg (7866 bytes)
u - Brazen Altar

 

TabLaverS.jpg (12450 bytes)
v-Laver

 

TabCandlestickS.jpg (20610 bytes)
x-Candlestick

TabPurpCourtA.jpg (19598 bytes)
The Tabernacle inf the Wilderness

     Detsamma, som åskådliggöres genom kartan öfver tidsåldrarna, läres här i denna af Gud anordnade förebild, som kommer att fullständigare undersökas längre fram.  

    Vi ställa den sida vid sida med kartan, på det man må behörigen märka eller fatta, att de olika planen eller stegen till det allraheligaste lära detsamma som de, hvilka redan blifvit i detalj behandlade.  Utanför tabernaklets förgård ligger hela världen i synd, på fördärfvets plan R.  

    Om vi ingå genom »porten» uti »förgården», blifva vi troende eller rättfärdiggjorda människor, på planet N.  De, som gå vidare till invigning, skynda framåt till tabernaklets dörr och blifva, då de ingå (planet M), präster.  

    De styrkas genom »skådebröden», upplysas genom »ljusastaken» och sättas i stånd att offra välbehaglig rökelse åt Gud genom Jesus Kristus, på det gyllene altaret.  

    Slutligen, i den först uppståndelsen, inträda de uti det fullkomliga andliga tillståndet eller det »allraheligaste», planet L, och få därefter med Jesus dela rikets härlighet, planet K.

LittleWhileF.jpg (4678 bytes)

SÄLLA TID!

Tänk när natten helt försvunnit från vår töckenhöljda jord,
sabbatsdagen har inbrutit med en sällhet, förr ej spord;
och då solens klara strålar sprida värme, lif och ljus
och välsignelserna flöda ifrån Sion, Herrens hus![page 260]

Nattens väkter sakta skridit, och Guds helgon mången gång
frågat: När skall dagen komma?  – Nattens syn så mörk och lång!
Men igenom tidens mörker löftets stjärna tindrat klart:
Jag är nära alla dagar! Hållen ut!  Jag kommer snart.

Och nu har det börjat dagas, ondskans natt är snart förbi;
snart skall skapelsen, som suckat, vara från sin träldom fri.
Soluppgången ifrån höjden nu de trogne väktarne
ifrån Sions vakttorns tinnar under fröjd och jubel se.

Snart skall jordens mörka dalar lysas upp af solens ljus.
Snart vår konungs allmaktsstämma tystar hafvets vilda brus.
Att välsigna, återställa löser han ur grafvens tvång
hela släktet, som han köpte med sitt eget blod en gång.

Tänk när hela universum samfäldt sjunger Herrens pris,
och när jorden, skön, förnyad, blir ett lyckligt paradis!
Skönt det blir; dock mest jag glädes åt den sällhet, som blir min,
då jag hör min Herres stämma: Kom uti min glädje in!

 

For att gå tilbaka till 
hemsidan klicka 
kar
tl
ägger på.

HomeSymbol.jpg (6039 bytes)

Överf ör e-post till

   Engelska Endast